Klockan sju minuter över fem på morgonen kom statsminister Fredrik Reinfeldt ut från toppmötet i Bryssel och deklarerade att de 27 EU-länderna inte hade kommit överens om att skriva in nya regler om budgetdisciplin i Lissabonfördraget.

De sjutton euroländerna och så Danmark, Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien kommer därför att gå vidare med ett nytt slags fördrag med varandra.

Sverige och Tjeckien kunde inte säga ja eller nej förrän man fått klartecken hemifrån. För att Sverige ska kunna vara med i pakten, vilket statsminister Fredrik Reinfeldt vill, så krävs det att han först får mandat från EU-nämnden.

Statusen på pappret man ändå ställde sig bakom, är ett löfte om en mellanstatlig överenskommelse mellan de länder som vill. Kruxet ligger i hur man gör reglerna bindande, och så att sanktioner kan utfärdas mot de länder som inte håller dem.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel och den franske presidenten Nicolas Sarkozy har krävt att man skriver in reglerna i Lissabonfördraget. Men då krävs det att alla EU-länder är med på noterna.

– I ett läge där det inte handlar om att alla 27 länder går ihop, så måste man analysera vad man egentligen kan göra med slutsatserna: det går inte att göra grundläggande fördragsförändringar om inte alla länder är överens, och det är de inte, sade Reinfeldt.

Han menar därför att man först måste be lagexperter reda ut vad en överenskommelse mellan bara 23 eller 25 EU-länder kan få för laglig tyngd.

Storbritannien har tvärvägrat om att överföra makt över enskilda länders budgetar, budgetkontroll och sanktioner till Bryssel, med hänvisning till att det är varje suverän stats exklusiva rättighet att handha sina egna finanser och att EU-kommissionen och EU-domstolen inte borde ha rätt att bedöma eller döma om en regerings beslut om ekonomin. Ungern tvekar också av samma anledning.

Även om varken Storbritannien eller Ungern är med i eurogruppen, så måste varje fördragsändring godkännas av alla EU-länder.

– Det här toppmötet kommer att gå till historien. Vi hade föredragit en ändring i fördragen mellan alla 27 länder, men detta var inte möjligt på grund av våra brittiska vänners position. Så nu blir det genom ett mellanstatligt fördrag mellan 17 länder, men ett som är öppet för andra, sade Nicolas Sarkozy ändå tämligen nöjd på morgonen.

Ett förslag om att införa euroobligationer, alltså i praktiken att alla euroländer tillsammans lånar pengar på världsmarknaderna och tillsammans garanterar varandras fina kreditvärdighet, och förslaget om att den permanenta räddningsfonden ESM ska kunna ombildas till en bank som kan ge krisländer sista utvägs-lån, föll dock bort på det ödesmättade mötet.

– Men euroområdets länder gav mandat för att fortsätta arbetet och rapportera om finanspolitisk integration till juni-toppmötet. Jag hoppas att diskussionen då sker under lugnare förhållanden, sade Europeiska Rådets ordförande Herman Van Rompuy, och bekräftade då halvt kvällens vilda twitterflöden och skvaller i korridorerna om att det varit mycket dålig stämning på mötet, framför allt gentemot Storbritanniens ledare David Cameron.