SvD Näringsliv har i en artikelserie granskat gästarbetarnas situation i Sverige och visat att de ofta utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. En ny rapport från Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP) som SvD berättade om i går fastslog att det i en del fall handlar om människohandel.

Per Englund, kriminalinspektör på Rikskriminalens underrättelsesektion, förklarar att människohandel tillsammans med illegal vapenhandel och narkotika utgör ett av de stora brottssystemen. Men det är oklart hur omfattande problemet är i Sverige.

–Vi har märkt en viss ökning av anmälningarna på senare tid. Då gäller det människohandel för andra ändamål än sexuella. De flesta av dessa fall handlar om tvångsarbete men även om tiggeri och människor som tvingats stjäla.

Men ännu har ingen dömts för människohandel för arbetskraftsexploatering. För några dagar sedan lade polisen ned en utredning om bärplockare från Bulgarien som arbetat under slavliknande förhållanden i Gävleborg.

Per Englund berättar att det handlade om sju bärplockare som inte fick betalt för utfört arbete. De ska ha utsatts för hot och fråntagits sina pass.

– Det fanns ganska mycket som talade för att de var offer för människohandel. En förundersökning inleddes men vi var tvungna att lägga ner det eftersom både bärplockarna och de misstänkta gärningsmännen har lämnat landet.

Nu hoppas Per Englund att polisen i Bulgarien ska driva fallet vidare.

Han förklarar att det är svårt att få fällande domar eftersom ord ofta står mot ord i fall där man misstänker människohandel för arbetskraftsexploatering.

– Det är svårt att få kännedom om fallen. Folk vill inte berätta, många känner en skam över att de blivit lurade. Sedan ska man komma ihåg att en del fall ligger nära människohandel men egentligen inte är det, i stället handlar det om annan brottslighet som till exempel bedrägerier.

Per Englund tror inte att man behöver ändra på lagstiftningen. I stället efterlyser han samarbete mellan olika myndigheter, facken och arbetsgivarna.

– Det måste även till en attitydförändring, både hos vanliga människor och hos domstolarna. Många resonerar att offren ändå har det bättre här än i hemlandet. Det är helt irrelevant när det gäller brottet människohandel.

Justitieministern Beatrice Ask säger till SvD Näringsliv att myndigheterna måste hitta metoder för att komma åt problemet. Precis som Per Englund tror hon att samverkan mellan olika myndigheter är ett måste. Men i nuläget kan ministern inte säga vad regeringen är villig att göra för att hjälpa till.

– Man misstar sig om man tror att det här har med regler om arbetskraftsinvandring att göra. Snarare handlar det om brottslighet som tar sidovägar. Det är viktigt att öka kunskapen om det här och att fler vågar anmäla.

Ylva Johansson, gruppledare för Socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet, ställde i går med anledning av SvD Näringslivs granskning en interpellation till arbetsmarknadsministern. Hon vill veta vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att få stopp på människohandeln ”som allvarligt urholkar spelreglerna på svensk arbetsmarknad”.