Tvisten gällde värderingen av Carnegies verksamhet, bedriven i två dotterbolag, vid tillfället för statens övertagande.
Enligt Riksgälden täckte värdet inte ens statens stödlån till banken på 2,4 miljarder kronor. D Carnegie har, med cirka 11 000 aktieägare i ryggen, i stället hävdat att övervärdet var drygt fem miljarder kronor och att bolaget har rätt till dessa pengar.
Prövningsnämnden fastställer nu värdet till 2 630 miljoner kronor, vilket innebär att D Carnegie får 230 miljoner kronor. Men bolaget ska också betala Riksgäldens alla kostnader i ärendet.
Av beloppet 2 630 miljoner kronor hänför sig 2,1 miljarder till dotterbolaget Carnegie Investment Bank och 530 miljoner kronor till Max Matthiessen.
”Värderingen leder sammantaget till ett belopp som är omkring 230 miljoner kronor högre än det Riksgälden hävdat. Det belopp D Carnegie vunnit anses dock vara så litet i förhållande till vad som varit tvistigt (4,3 procent av 5 300 miljoner kronor) att D Carnegie får betala Riksgäldens alla kostnader i ärendet”, skriver Prövningsnämnden.
Beslutet kan inte överklagas.
- I alla principiella juridiska frågeställningar har vi fått rätt, konstaterar Riksgäldens chef Bo Lundgren på en pressträff om Prövningsnämndens beslut i Carnegietvisten.
D Carnegie har nu en fordran på Riksgälden om 230 miljoner kronor. Men myndigheten har samtidigt en motfordran på drygt 400 miljoner på D Carnegie - och kommer inte att betala några pengar till bolaget, enligt Lundgren.
Om en eventuell fortsättning i tingsrätten säger han:
- Om det skulle vara så att den processen går vidare så har jag samma tillförsikt när det gäller utgången där som jag hade när det gäller den här processen.
Intresseorganisationen Aktiespararnas vd Günther Mårder är kritisk till Prövningsnämndens beslut.
- Jag tycker att det blottar en svaghet i hela rättsskyddet för oss aktieägare. Det är uppenbart att det fanns större värden än vad man nu har fastställt, säger Mårder och fortsätter:
Mårder påpekar att både ett par AP-fonder och pensionsbolaget Alecta finns bland de aktie- och fordringsägare som nu blir mer eller mindre lottlösa.
Men på det stora innebär utslaget en ”rätt begränsad” förlust för pensionssystemet, konstaterar Bo Lundgren.
- Det här betyder framför allt att AP-fonderna och Alecta ska vara försiktiga med hur de investerar sina pengar, säger han.
Lundgrens budskap till de övriga cirka 11 000 aktieägarna i D Carnegie är:
- Det är självklart så att jag kan tycka det är ledsamt att de förlorar pengar. Men jag tycker att styrelsen i D Carnegie har gett dem orealistiska förväntningar.
Det var den 10 november 2008, mitt under den globala finanskrisen, som Finansinspektionen drog in Carnegies tillstånd. Beslutet motiverades med att banken tagit ”exceptionella risker” genom att låna ut stora summor till en enskild kund, finansmannen Maths O Sundqvist.
Bara några minuter senare tog Riksgälden över verksamheten i Carnegie, för att säkra återbetalningen av statens stödlån till banken. I samma stund förvandlades börsbolaget D Carnegie & Co till ett mer eller mindre tomt skal. Sedan dess har bolaget kämpat för att få kompensation från staten.
