Var beslutet väntat?
Det var mycket väntat. Enligt en enkät utförd av SME Direkt förväntade sig samtliga tillfrågade bedömare att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter till 1,75 procent.
Varför blev det en höjning?
Tillväxten är stark, sysselsättningen ökar. Då behöver styrräntan skruvas uppåt för att ekonomin inte ska bli överhettad.
Var riksbanksdirektionen överens?
Det var länge sedan de sex direktionsledamöterna var överens. Karolina Ekholm och Lars E O Svensson har under lång tid ansett att de övriga fyra höjer för snabbt och mycket. De har ansett att ekonomin inte alls går på alla cylindrar. I ett sådant läge betyder höjd ränta att ekonomin får de onödigt jobbigt och att arbetslösheten blir högre än den annars skulle vara.
Även denna gång reserverade sig Ekholm och Svensson. De ville ha kvar räntan på 1,5 procent och en räntebana som stiger långsammare och sedan snabbare för att i början av 2014 nå cirka 3,9 procent.
Därmed ligger de högre än majoriteten i direktionen som siktar på att styrräntan är 3,6 procent i början av 2014 (som är så långt som prognosen sträcker sig).
Ekholm och Svensson har därmed ändrat sig sedan förra mötet. Då ansåg de att räntan borde nå 3,25 procent i början av 2014.
Majoriteten i direktionen har inte förändrat sin prognos sedan förra mötet i februari.
Med en inflation på 2,9 procent borde de väl höja mer?
Riksbanken menar att inflationen är hög på grund av de räntehöjningar som Riksbanken själv gör. Därför tittar de på en inflation exklusive ränteförändringar. Den inflationen är betydligt lägre och ligger idag klart under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
Om tre år ligger styrräntan cirka 2 procentenheter högre än idag. Det betyder väl att den rörliga (tremånaders) räntan stiger lika mycket?
Så brukar det vara och det skulle betyda att den rörliga räntan kan ligga uppåt 5,80 procent om tre år. Under senare år, efter finanskrisen, har dessutom bolåneinstituteten höjt mer eftersom deras upplåningskostnader stigit.
Nästa räntemöte är 4 juli.
