Thomsen säger också att Grekland måste öka takten i sina strukturreformer, som bland annat omfattar privatisering av statliga företag, och samtidigt minska takten när det gäller budgetnedskärningar.

Enligt honom kommer de samtal om ytterligare nödlån som den grekiska regeringen för med den så kallade trojkan - EU, ECB och IMF - att kunna slutföras ”inom några dagar”.

IMF-chefen vill dessutom att de politiska partierna i Grekland lovar att stå fast vid reformprogrammet även efter valet.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har inte gett upp kravet på ökad kontroll över Greklands statsbudget, trots att frågan tonades ned på EU-toppmötet i måndags, rapporterar tidningen The Wall Street Journal med hänvisning till en tysk regeringsrådgivare.

- Grekland måste förbättra sig när det gäller implementeringen. Trots att Greklands parlament lagstiftar förändras ju ingenting, säger rådgivaren, som vill vara anonym.

Den tyska regeringen är kritisk mot att Greklands inte fullföljer utlovade privatiseringar och löften om nedskärningar. Det haltar också betänkligt vad gäller avregleringar i den grekiska tjänstesektorn, som präglas av licenssystem som trissar upp priserna och begränsar konkurrensen.

Sänkta minimilöner är ett villkor för att Grekland ska få de nya nödlån som krävs för att landet inte ska tvingas ställa in betalningarna i vår.

Greklands omstridda avtal med privata långivare om en skuldlättnad på drygt 100 miljarder euro är i princip klart, enligt Dimitris Drakopoulos, analytiker på Nomura. Det som återstår är besked från Europeiska centralbanken (ECB) om att de också drar sitt strå till stacken, tror han.

Drakopoulos har för den japanska investmentbankens räkning följt skuldkrisen i eurozonen i flera år.

- Det blir nog färdigt till euroländernas finansministermöte i Bryssel på måndag, samtidigt som det andra stödprogrammet med nödlån till Grekland blir klart, säger Drakopoulos till TT.

ECB antas ha stödköpt grekiska statspapper för 40-50 miljarder euro under krisen, vid sidan av stödköp av statspapper från andra krishärdar som Spanien och Italien.

De privata långivarna har gått med på att nominellt halvera sina fordringar på Grekland, från 206 miljarder till 103 miljarder. Till följd av en rejält sänkt kupongränta innebär det dock i praktiken att långivarna måste skriva ned värdet på sina fordringar på Grekland med 70 procent.