Det är det beska budskapet från Internationella Valutafonden (IMF) i den nya globala konjunkturprognosen – World Economic Outlook – som las fram igår inför fondens och systerorganet Världsbankens årsmöte i Washington nästa vecka.
Finanskrisen – som de vanligtvis måttfulla IMF-ekonomerna betecknar som ”den farligaste chocken på de mogna finansmarknaderna sedan 1930-talet” – har alltså på allvar börjat sätta djupa spår i ekonomin utanför banksektorn världen runt. Det är mot den bakgrunden man ska se gårdagens smått unika beslut av centralbankerna i USA, EMU, Storbritannien, Kanada, Schweiz och Sverige att i en samordnad aktion sänka styrräntorna med en halv procentenhet.
Det är en blygrå bild av den närmaste konjunkturframtiden som tonar fram i rapporten. Den ekonomiska tillväxten faller och arbetslösheten stiger i land efter land. IMF har kraftigt reviderat ner sina BNP-prognoser jämfört med den rapport som las fram så sent som i juli – med omkring 1 procentenhet för USA, Euroland och Japan och med nästan 2 procentenheter för Storbritannien.
Och fonden väjer inte för att använda det fruktade ”R-ordet”: I världsekonomins bjässar USA och Euroland är frågan inte längre om det blir en recession utan hur djup den blir.
Världstillväxten under nästa år väntas nu landa på 3,0 procent under nästa år. Det är den sämsta siffran sedan år 2002. Och det innebär i praktiken att IMF spår en världsrecession under 2009.
Det blir alltså en bister konjunkturvinter. Men mot slutet av nästa år kan man hoppas på att en långsam återhämtning inleds, enligt rapportens huvudscenario. Men den kommer att ske ”ovanligt gradvis”. Och det är en prognos som är försedd med tunga om:
De amerikanska bostadspriserna måste sluta att falla. Marknaden måste stabiliseras. (IMF tror att huspriserna kommer att sjunka med ytterligare 10 procent innan det sker).
De insatser som gjorts, görs och kommer att göras av centralbankerna i framför allt USA och Euroland måste dämpa åtminstone den akuta krisen på finansmarknaderna.
Ett fullt tillfrisknande inom den finanssektor – som den allra senaste tiden med IMF:s formulering ”nått en tumultartad, ny fas” – kommer under alla omständigheter att ta lång tid. I sin finansiella stabilitetsrapport spår IMF att banksystemet bara är halvvägs igenom att beta av de konstaterade och potentiella kreditförluster som bankerna har i sina portföljer. De samlade förlusterna väntas stiga till minst 1400 miljarder dollar – runt 10000 miljarder kronor.
Sammantaget innebär det ett världsekonomiskt läge som är ”exceptionellt osäkert och utsatt för avsevärda nedåtrisker”, summerar IMF
Det är viktigt att länderna samordnar sina insatser mot finanskrisen, betonar fonden. Den säger heller inte nej till finans-politiska stimulanser som är vältajmade, välriktade och inte äventyrar budgetbalansen.
Och på en viktig punkt har IMF redan fått gensvar i och med gårdagens våg av räntesänkningar. Det finns utrymme för penningpolitiska lättnader, framför allt i euroområdet och Storbritannien, menar fonden.
Sverige klarar sig bättre än de stora länderna, enligt IMF:s tabeller. Den ekonomiska tillväxten förutspås landa på 1,2 respektive 1,4 procent under åren 2008 och 2009. Det är ungefär i linje med augustiprognosen från Konjunkturinstitutet (KI). Fonden tror dock på en något större ökning av den svenska arbetslösheten. Den stiger under nästa år till 7,1 procent, enligt KI.
Samtidigt är det en oroande omvärldsbild som framtonar för den svenska exportindustrin där varslen om personalnedskärningar regnar allt tätare från Volvo och andra företag.
Av Sveriges 15 största exportmarknader drabbas åtta länder av praktiskt taget nolltillväxt under nästa år, enligt IMF. Och den gruppen av länder – Tyskland, Storbritannien, Danmark, USA, Frankrike, Belgien, Italien och Spanien – tar emot nästan hälften av den samlade svenska exporten.
Fotnot: En global tillväxt på 3 procent eller mindre innebär en världsrecession, enligt den definition som IMF använder. Med tanke på folkökningen behövs det minst en 3-procentig BNP-ökning för att den samlade levnadsstandarden i världen inte ska sjunka.
IMF spår ett mörkt 2009
Nu rullar ”den farliga finanskrisen” in i vår vardags-ekonomi. Industriländerna får nolltillväxt nästa år. I bästa fall. Men det finns en avsevärd risk för att stormen på finansmarknaden resulterar i en djup världsrecession.
Fler kommentarer 0
Det finns inte många ljusglimtar i IMF-rapporten. Men en kan i alla fall noteras: Inflationstrycket i västvärlden kommer att lätta en hel del under det kommande året. Fonden spår att råvarupriserna nu stabiliseras, om än på en nivå som är 20-årshögsta. Inflationseffekten av den tidigare, kraftiga uppgången i oljepriserna är också på väg att klinga av. Konjunkturfallet sätter också press på priserna. Och detta ger sammantaget ländernas centralbanker ett ökat manöverutrymme att stimulera tillväxten och motverka finanskrisen genom att hålla styrräntorna nere.
IMF spår att ökningstakterna i konsumentprisindexen sjunker från 4,2 till 1,8 procent i USA från i år till år 2009. För Euroland är motsvarande siffror 3,5 respektive 1,9 procent och för Sverige 3,4 och 2,8 procent. Däremot befarar fonden att inflationen biter sig fast i utvecklingsländerna, där bland annat de höga matpriserna väger tyngre i de samlade konsumentprisindexen.
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet








