– Det är för många som lämnar före 65 års ålder och det är ganska många fler som skulle kunna arbeta längre än till 65 som inte gör det, sade Kristersson och tillade att han egentligen inte ser någon fixerad pensionsålder framför sig.

Ett första, ganska enkelt steg jämfört med övriga eventuella förändringar, kunde vara att höja gränsen för hur länge en arbetstagare har rätt att stanna kvar i jobbet från 67 år till 69 år.

– När medellivslängden stiger och de materiella kraven under ålderdomen ökar kommer fler att behöva jobba lite längre än i dag, annars blir pensionerna lägre, sade han.


Den nya pensionsutredningen, vars direktiv inte är riktigt klara, ska ha en bred ansats, enligt Kristersson.

– Vi vill ha en bred analys om hur man kan jobba lite längre, sade han.

Kristersson framhåller att bara under den korta tid som gått sedan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna på 1990-talet kom överens om det nya pensionssystemet har medellivslängden för män ökat med två år och för kvinnor med ett år.

I analysen ska också ingå att undersöka om ålderspension normalt sett ska ske vid 65 år, som nu, eller om den ska komma senare.


Socialdemokraterna säger att de vill inrikta sig på reformer så att fler kan jobba tills de är 65 år i stället för att gå i pension tidigare.

– Vår prioritering är inte att höja åldersgränsen, säger Tomas Eneroth, vice ordförande (S) i riksdagens socialförsäkringsutskott och företrädare för S i pensionsarbetsgruppen.

Eneroth tycker att Moderaterna och regeringen lite olyckligt låste sig vid 69 år i regeringsförklaringen, men säger att han samtidigt uppskattar att Ulf Kristersson säger att han vill ha en bred genomgång av möjligheterna att åstadkomma fler arbetade timmar.