Spaniens finansminister Luis de Guindos (till vänster) i samtal med Grekland finansminister Evangelos Venizelos inför krismötet i Bryssel på tisdagen. En dramatisk vecka har inletts där insatserna är höga om Grekland ska komma till rätta med landets skyhöga skulder.
Foto: YVES HERMAN
BONN Insatserna i spelet om Greklands skulder är skyhöga och nerverna ligger utanpå. I potten finns 100 miljarder euro som banker, försäkringsbolag, pensionskassor och fonder ska avstå ifrån drygt hälften av de 206 miljarder euro som Grekland är skyldigt de privata långivarna.
Vi måste alla förstå att detta är ett avgörande skeende.
IMF-chefen Christine Lagarde i ett tal i Berlin i går.
I princip är uppgörelsen klar sedan i oktober förra året. Nu utkämpas ett nervkrig om vad som kan uppfattas som detaljer – men vad som i praktiken avgör om allt från Greklands möjligheter att överleva finansiellt till svidande förluster för somliga respektive lättförtjänta pengar för andra.
I fokus är de hemlighetsfulla och i stor utsträckning oreglerade hedgefonderna som har utnyttjat krisen till att köpa upp grekiska statspapper till låga marknadspriser och samtidigt förvärvat Credit Default Swaps (CDS), så kallade kreditswappar som skyddar mot en konkurs.
I medierna har flera av de stora kända hedgefonderna pekats ut som spekulanter som bara väntar på att Grekland ska gå omkull. Några har av dessa under tiden avvisat uppgifterna som felaktiga, exempelvis den amerikanska fondbjässen Och-Ziff som förvaltar över 28 miljarder dollar och är en av världens största hedgefonder.
Saba Capital Management har däremot öppet redovisat förvärv av grekiska obligationer till ett pris som enligt grundaren Boaz Weinstein gör att fonden tjänar pengar även vid en drastisk skuldavskrivning, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Förhandlingarna med Grekland leds av Institute of International Finance (IIF) med 400 av världens ledande banker, försäkringsbolag och finansinstitut som medlemmar. Spanska Vega Asset Management som länge var en av Europas största hedgefonder har dock dragit sig ur förhandlingarna, liksom flera andra placerare.
Vilket inflytande hedgefonderna har och exakt hur mycket de har investerat är oklart. Ekonomerna vid amerikanska Morgan Stanley uppskattar att det rör sig om statspapper till ett nominellt värde av cirka 80 miljarder euro, alltså mer än en tredjedel av de privata långivarnas totala fordringar.
När förhandlingarna nu går in i slutspurten är pressen enorm. Ska Grekland klara sig undan en konkurs måste skuldavskrivningen vara i hamn före toppmötet i början av nästa vecka. Det är en förutsättning för nästa stödpaket på 130 miljarder euro, utan vilket Grekland inte kan klara skulder på 14,4 miljarder euro som förfaller till betalning den 20 mars.
Aten skulle så fall få ställa in betalningarna och hedgefonderna skulle få sina kreditswappar utbetalda. Men även om de privata långivarna går med på en skuldavskrivning och Grekland klarar sig kan placerare som ställt sig utanför uppgörelsen räkna med en rejäl vinst när lånen betalas tillbaka, då till 100 procent av det nominella värdet.
Greklands premiärminister Loukas Papademos hotar därför med lagstiftning som tvingar alla långivare att gå med på en skuldavskrivning. Det skulle ske genom att parlamentet i Aten i efterhand förser lånen med en så kallade collective auction clause som innebär att en kvalificerad majoritet av långivarna kan besluta om ett avtal som binder även minoriteten.
Hedgefonderna hotar i sin tur med att vända sig till EU-domstolen och anklaga Grekland för brott mot de mänskliga rättigheterna. Motiveringen är att privat ägande är en mänsklig rättighet. Att Grekland skulle fällas är osannlikt. Men en utdragen rättegång skulle försvåra möjligheterna att i framtiden ta upp nya pengar på kapitalmarknaden.
100
miljarder euro finns det i potten i det skyhöga spelet om Greklands skuldberg.
Ju lägre ränta desto högre blir den sammanlagda avskrivningen. IIF kräver minst 4 procent. IMF och Tyskland som står för större delen av stödpaketen till Grekland pockar däremot på högst 3,5 procent. I annat fall, hävdar de, kommer Grekland aldrig att kunna sänka sin statsskuld på i dag över 160 procent av bruttonationalprodukten.
Bollen är nu hos IMF och framför allt hos politikerna i eurozonen som måste vaska fram en kompromiss inom loppet av några få dagar. Nyckelperson är Tysklands Angela Merkel som i går tog emot EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy. Dessförinnan var även IMF-chefen Christine Lagarde i Berlin.
Hennes budskap: Det behövs mer pengar till den nya permanenta stabiliseringsfonden ESM för att förhindra att krisen sprider sig till länder som Italien och Spanien.
