Fibrerna elimineras mycket långsamt och vissa blir kvar. Många år senare, vanligen efter 20–40 år, kommer symptomen. Det börjar med andfåddhet. Men diagnosen är svår att ställa, eftersom det inte finns någon utvecklad tumör i det skedet. När den börjar växa går det ofta snabbt.
Mesoteliom, lungsäckscancer som orsakas av asbest, går inte att bota. Det går inte heller att testa sig för att se om man är i farozonen.
Den farligaste varianten av asbest förbjöds i Sverige 1976 och sedan 1982 råder totalförbud. Men det betyder inte att den är borta. Asbest finns i värmeisoleringen i soprum och pannrum, den finns i golvplattor och kakelfogar eller i underlaget till plastmattan.
LO-förbundet Byggnads räknar med att omkring 400000 ton asbest är inbyggt i olika fastigheter runt om i Sverige.
Nu vet vi att det bland annat gäller Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Skräpet som elektrikerna sopade upp och lade i närmaste sopcontainer, efter att ha dragit kabel genom gamla brandtätningar, innehöll asbest.
Kanske letade sig asbestfibrerna in i arbetskläderna, som sedan hamnade i tvättkorgen hemma med familjens övriga kläder.
Det strider förstås helt mot Arbetsmiljöverkets rigorösa föreskrifter för asbesthantering. Men beskeden till elektrikerna var att arbetsområdet hade sanerats.
Fastighetsbolaget Locum och byggföretaget Bravida har polisanmälts. Förhoppningsvis kommer polisutredningen att klargöra vem som bär ansvaret.
Självklart ska ingen ovetande behöva utsättas för den uppenbara risk som asbest medför. Men enligt byggfacken är det som hänt i Huddinge inget isolerat fall. Och nu när bostäderna i miljonprogrammet ska renoveras finns en uppenbar risk att de blir fler.
Efter de stora asbestlarmen på 1970-talet var uppmärksamheten kring asbest stor. Nu kanske skyddsombudet Robert Andersson och hans arbetskamrater på Bravida bidrar till att den ökar igen. Men priset för det är högt.
