Oro för en eskalerad konflikt i Libyen och att protestvågen i Mellanöstern och Nordafrika ska få fäste i andra oljeproducerande länder har pressat upp priset för amerikansk råolja med mer än 2 dollar till drygt 106 dollar per fat på måndagen.

Priset på amerikansk råolja har därmed lyft 16 procent sedan årsskiftet, upp till den högsta nivån sedan september 2008.

USA:s regering överväger att börja skjuta till olja från den strategiska reserven.

Och det kan ta flera år innan oljepriset är tillbaka på de nivåer som gällde före den tunisiska revolten, som blev startskottet på vågen av politisk oro i Nordafrika och Mellanöstern, enligt Thina Margrethe Saltvedt, råvarustrateg på Nordea.

- Det skapas delvis helt nya förutsättningar och regelverk med nya styren i oljeländer som Libyen. Det ska in nya regimer och detta måste få stabilisera sig, säger hon.

- Det kan ta flera år att få överblick över det nya politiska landskapet i regionen.

Hon förklarar att marknaden är mycket spänd inför torsdagen, då regimkritiker i Saudiarabien manat till demonstrationer i landet under parollen ”vredens dag”.

- Det är bara saudierna som har någon egentlig buffert i dag, som kan skruva på oljekranen om det behövs. Utöver saudierna finns det ingen som kan täcka upp om andra länder, som Libyen, slutar leverera, säger Thina Margrethe Saltvedt.

Högre oljepris drabbar även hushållen, genom att olja och bensin blir dyrare och genom att priset på varor som tillverkas med hjälp av olja och bensin stiger. Enkelt uttryckt betyder det att det blir mindre pengar över att använda till andra saker när bensinen blir dyrare.

- Det påverkar hushållens köpkraft direkt, det är en ren effekt på efterfrågan, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi i Stockholm.

Men oljepriset blir också ett bekymmer för Riksbanken. Det driver upp inflationen och i princip borde det bidra till att trycka upp styrräntan, men då oljeprishöjningen också sänker sysselsättningen på lite sikt ställer det Riksbanken inför ett dilemma.

Många företag plågas redan av en stark krona och för dem höjer oljeprisstegringen dessutom kostnaderna och därmed blir produktionen mindre lönsam.

Lars Calmfors bedömer att en fortsatt oljeprisökning kan få allvarliga effekter men att dagens prisnivåer inte får något stort genomslag i ekonomin.

- Det kommer att dämpa tillväxten något om det blir bestående, men vi har redan stark tillväxt så det kommer kanske inte att ha så stor betydelse för Sverige. Men det kommer att dämpa tillväxten något i världsekonomin.