– För att vara närvarande i ett rum, krävs att man är avspänd. Att bli avspänd går att uppnå genom träning och andning, säger Lena Endre, som leder kursen tillsammans med Lena Ahlström. Foto: Ingvar Karmhed
– Att enbart förmedla budskap härifrån blir aldrig bra, säger Lena Endre och pekar på sin egen panna.
Hela personligheten måste finnas med, på något sätt. Annars blir budskapet utan känslor och därmed utan engagemang och närvaro. Men själva förmedlandet
påverkas också av rörelsemönster, kroppshållning, röstläget och stressnivå.
– Dålig hållning betyder att halsen sjunker ihop och det påverkar rösten. Den blir oftast lite pipig och det är lätt att tappa luft, säger hon och visar, sjunker ihop och reser kroppen i stolen.
För några veckor sedan började hennes första kurs och Lena Ahlströms andra. Tio högre chefer från olika företag ska under ett år utveckla och träna på hur de som ledare utövar sitt ledarskap. Utgångspunkten är att ledare alltid är offentliga personer i sina organisationer. Medarbetare noterar, registrerar och uppfattar alltid när chefen befinner sig i närheten.
– En chef som talar om hur viktigt det är med engagemang, men är helt tom i ögonen eller flackar med blicken, blir inte trovärdig, säger Lena Ahlström.
Oftast handlar ledarskapsutbildningar i olika former om hur ledarrollen kan utvecklas, men mindre om hur den utförs, anser hon. Allt sedan hon var chef på SAS och senare vice vd på Föreningssparbanken har hon saknat en möjlighet för ledare att mer på djupet undersöka hur de som personer utövar sitt ledarskap. 1999 blev hon ledarskapskonsult på heltid och för några år sedan förverkligade hon drömmen att förena det sceniska uttrycket med ledarskapsutveckling.
En första testkurs hölls 2003, då med skådespelaren Krister Henriksson. Lena Ahlström ansåg att hon hittat en helt ny form för ledarskapsutveckling och startade företaget ”Akademin för det uttrycksfulla ledarskapet”, med Lena Endre som ansvarig för den sceniska delen. Den första kursen startade för några veckor sedan, men vilka deltagarna är berättar varken Lena Ahlström eller Lena Endre. I upplägget ligger att deltagarna och kursledarna har gjort en överenskommelse. Det som händer under det år kursen pågår – två dagar vid sex tillfällen – stannar mellan deltagare och kursledare.
– Att hitta sin egen drivkraft och sitt personliga tilltal är krävande och innebär att man måste gå djupt in i sin egen person. Gör man det händer mycket. Därför är det viktigt att alla är öppna mot varandra och samtidigt litar på varandra, säger Lena Ahlström.
Det handlar inte om stillasittande föreläsningar. Deltagarna tvingas bokstavligt talat upp på scengolvet – två olika teatrar i Stockholm. På scenen får de framträda i olika former, ensamma och tillsammans, i förberedda presentationer och rena improvisationer.
Tystnadsövningar ingår också. Deltagarna får helt enkelt träna i att vara tysta och att tystna under framträdanden.
Därefter sker gemensamma diskussioner om styrkor och svagheter. Lena Ahlström, Lena Endre och rörelsepedagogen Anna Arwidson iakttar och kommenterar.
– Ganska snart blir enskilda personlighetsdrag uppenbara. Någon kan omedvetet hela tiden vilja stoppa händerna i byxfickorna, en annan kanske av och till ställer sig på tå, någon står helt still eller har ett oplanerat, men kanske rätt nervöst rörelsemönster, säger Lena Endre.
Annat kan också komma upp. Till exempel att någon skrattar mycket och kanske vid tillfällen som känns märkliga för omgivningen. Eller tvärtom, visar ett allvar som uppfattas som överdrivet. Avspänning och andning ingår också.
– För att vara närvarande i ett rum, stort eller litet, krävs att man är avspänd. Att bli avspänd går att uppnå genom träning och andning, säger Lena Endre.
Som skådespelare är Lena Endre van vid att ta emot regi och att tolka en roll. Den kunskapen går inte att använda rakt av – den är till för proffs. Men hon kan använda det hon kan för att hjälpa andra, har hon insett.
– Deltagarna ska definitivt inte bli skådespelare. Tvärtom handlar det här om att hitta det som är deras eget uttryck. För att åstadkomma det går det att använda delar av scenspråket. En person som har ett slängigt rörelsemönster kan till exempel uppfattas som arrogant. Det är inte säkert att den personen kan eller vill upphöra med rörelsemönstret. Däremot är det bra att veta hur det uppfattas, säger hon.
Kursen innebär också en möjlighet för deltagarna att höra saker om sig själva som de kanske aldrig fått höra tidigare. Det är helt enkelt svårt för någon i lägre position att säga till chefen: ”Du pratar för fort och för oengagerat, ingen tar dig på allvar.”
– Jag hade en modig medarbetare på Föreningssparbanken som gjorde mig uppmärksam på att jag ofta gjorde en kort paus mitt i meningarna. ”Det är därför du blir avbruten”, sade hon, berättar Lena Ahlström.
Hon ändrade sitt sätt att prata och blev mer sällan avbruten.
För Lena Endre är mer engagemang något hon vill lära deltagarna.
– Folk i ledande ställning verkar tro att ett känslomässigt engagemang minskar vederhäftigheten i budskapet. Det är precis tvärtom! Ledare utan känslomässig botten blir tråkiga. Det vet alla som har sett politiker och företagsledare på tv. En ledare som fattar beslut med hela sitt jag, blir en bättre ledare och får också större förmåga till förståelse och empati, säger hon.
Några snabba förändringar handlar det dock inte om. Att bli medveten om sitt personliga uttryck tar tid, understryker både Lena Ahlström och Lena Endre. Och en vilja till förändring.
Kursen är dyr – den kostar över 100 000 kronor – men det räcker inte att ha råd att betala. Lena Ahlström genomför intervjuer för att undersöka hur stor förändringsviljan är.
– Chefer som tror att man inte behöver vara personlig ska nog inte vara med, säger hon.
Det måste också finnas en stor vilja att improvisera och att ha modet att lämna ut sig själv. I ett moment tränar deltagarna för skådespelare som agerar och reagerar i situationer som deltagarna ska hantera: Samtal med medarbetaren som luktar så mycket svett att det är ett bekymmer för omgivningen, det inofficiella kärleksparet i ledningsgruppen, myglaren som någon kommit på, uppsägningssamtalet.
– Kroppen har ett minne. Om man lär sig hantera en situation på ett sätt som känns bra, återkommer beteendet nästa gång, säger Lena Endre.
Snart är det dags för en ny omgång för de deltagare som just börjat. Hemläxorna från förra gången ska redovisas. Varje deltagare har fått med sig exempel över sitt eget beteende: tics, rörelser, röstlägen eller ögonkast.
I december är kursen slut och då är förhoppningen att samtliga deltagare är närmare ett mer personligt förhållningsätt till sin ledarroll. Snart börjar ytterligare en kurs. På sikt är drömmen att erbjuda kursformen till mindre exklusiva grupper.
– Tänk att få ge lärare en möjlighet att testa detta. Deras roll som pedagoger är att lära ut, men de får sällan veta hur de ska använda sig själva i den rollen, säger Lena Endre.
