Här sitter en del av minnet. Frontalloberna och hippocampus är viktiga strukturer för minnet, berättar professor Lars-Göran Nilsson och pekar mot hippocampus, som sitter i vardera hjärnhalvan bakom tinningbenet.
Tillbaka på jobbet, allt snurrar igång och för en del är stressen och vardagens alla krav snart ikapp. Den mer kortvariga, positiva stressen skärper sinnet och minnet kan bli bättre ett tag, medan den långvariga stressen kan försämra minnet.
Vi har inte ett enda sorts minne utan det är uppdelat i flera (se faktaruta).
På arbetet är det framförallt det semantiska minnet som används, minnet som innehåller all den kunskap vi inhämtat genom åren, men också det episodiska minnet. Och självklart använder vi arbetsminnet också, som är samma sak som korttidsminnet.
Blir inte hjärnan överbelastad av all information som flödar emot oss hela dagarna?
- Nej, det kan inte bli fullt i minnet, säger Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi och prefekt för psykologiska institutionen vid Stockholms univer- sitet. Han forskar bland annat om minnet, också på människor i yngre åldrar.
- Men om man försöker ta in allting blir det inget bra resultat, fortsätter han. Själva inkodningen är begränsad och vi måste fokusera
på ett sinne i taget. Det är exempelvis svårt att läsa en komplicerad text och samtidigt ha radion på.
- Mentalt kan man bli överbelastad men då är det anspänningen vid koncentrationen som tröttar, framhåller Lars-Göran Nilsson. Vi behöver en paus precis som vid fysisk ansträngning men det beror alltså inte på att minnet är överlastat eller fullt. Hjärnan är plastisk och träningsbar.
Lagringen av information tycks enligt forskningen vara fördelad över hela hjärnan.
- Hjärncellerna är så många att om man kunde lägga ut dem på en sträcka så motsvarar det avståndet mellan Stockholm och Rio de Janeiro tur och retur, exemplifierar Lars-Göran Nilsson.
Viss nybildning av hjärnceller sker också i vuxen ålder, något man inte trodde tidigare.
Utbildning är generellt sett positivt för minnet. Högre utbildning har ett starkt samband med hur minnet fungerar, men man vet inte vad som är hönan och ägget. Det finns också en starkt ärftlig komponent. Det finns dessutom stora individuella skillnader i vad som är ett normalt minne.
Stress på jobbet påverkar minnet både på kort och på lång sikt, enligt Lars-Göran Nilsson. Långvarig stress kan ge bestående strukturella skador på hjärnan och på minnet.
- När det gäller sådan stress som leder till depression och utbrändhet finns en tumregel. Ett halvår i sådan stressmiljö kräver ett halvår för rehabilitering. Efter ett år i sådan miljö blir skadorna bestående.
Även vid en kortare tids stress blir minnet sämre, men då tillfälligt. Det visar sig genom försämrat episodiskt minne. Man kan exempelvis glömma vad kollegorna heter, vad man ska göra eller nyss gjort, man kan förlägga plånbok och nycklar.
Vid positiv stress, när man själv inte upplever stressen som obehaglig utan snarare som stimulerande, kan minnet tillfälligt bli bättre och skärpas till samtidigt som prestationsförmågan går i topp.
Kan man hejda förloppet om man är så pressad och stressad att man också börjar få sämre minne? Anmäla sig till en minnesträningskurs till exempel, om man hinner?
- Nej, då måste man
inse sina begränsningar och trappa ned i stället, säger Lars-Göran Nilsson bestämt. Annars blir det ytterligare ett stressmoment att börja träna minnet också.
Intresset för minnesträning tycks öka, och många människor är oroliga för att de börjar få dåligt minne, bland annat när medierna skriver om demens och Alzheimer, enligt Lars-Göran Nilsson. Också den som tycker sig ha bra minne kan ha glädje av minnesträning.
Om jag glömmer oväsentligheter, behöver jag vara orolig för mitt minne då?
- Nej, det sker en naturlig utsållning också i minnet. Motivation och intresse är viktigt för att minnas saker.
Påverkar livsstilen minnet? Vad vi äter, alkohol, nikotin, motion?
- Både mental och fysisk aktivitet är bra för minnet, men det gäller att hitta rätt nivå. Man ska inte ha för många aktiviteter. Motion anses bra, men det är svårt att veta orsakssambanden. Alkohol kan vara bra för minnet i måttliga doser, men där finns genetiska variationer. För den som har en speciell form av en gen (Apolipoprotein) gör det i stället minnet sämre. Koffein och nikotin har en tillfälligt positiv effekt på minnet då det skärper uppmärksamheten, men det är förstås ingen anledning att börja röka.
- Det är bra för minnet att läsa tidningar och böcker, lösa korsord, se på tv, överhuvudtaget leva ett engagerat liv, sammanfattar Lars-Göran Nilsson.
