Oktobersolen skiner genom fönstret på Estlands ekonomiminister Juhan Parts kontor. När vi träffas tror den förre premiärministern och högerpolitikern fortfarande att tillväxten i Estland under 2009 kommer att ligga kring 5–10 procent. Men tillägger han, prognosen kan komma att ändras väldigt fort. Det tredje kvartalet 2008 krympte Estlands ekonomi med 3,5 procent.

I en telefonintervju från Stockholm berättade den lettiska storbanken Parex vice vd Peteris Pildogovics att han minsann inte är orolig för sin bank (i jämförelse med hans svenska konkurrenter på marknaden).

– Vi har haft tuffa krav när det gäller lånevillkoren. Dessutom har vi spridit riskerna väl i vår låneportfölj, sa Pildogovics.

Bara någon månad senare var allt mycket, mycket annorlunda. Parex hade ett så kallat syndikatlån på 500 miljoner lat (cirka 8 miljarder svenska kronor) som skulle betalas tillbaka i februari i år. De två huvudägarna sålde den 8 november 51 procent av banken till den lettiska staten för symboliska 1 lats vardera (motsvarande totalt omkring 32 kronor).

– Det handlar om en hälsosam justering, sa Lettlands premiärminister när vi i oktober diskuterade avmattningen i ekonomin.

En och en halv månad senare kom IMF och Lettland överens om att landet behövde låna omkring motsvarande 81 miljarder kronor. Sverige, vars banker har lejonparten av marknaden i landet, har lovat att låna ut 375 miljoner euro.

För att slippa devalvera ska Lettland spara 15 miljarder kronor. Höjd moms från 18 till 21 procent och sänkta löner för statsanställda med omkring 15 procent är bland annat att vänta. Även skatten på alkohol, kaffe, bensin och tobak höjs.

Men redan nu syns tecken på att handlare tar ut högre priser än den höjda momsen. Det kan betyda att inflationen inte kommer att gå ner lika fort och mycket som bedömare hoppas.

Det började så bra. Efter krisen i början av nittiotalet lockades både inhemska entreprenörer och utländska investerare av låga löner och låga företagsskatter till de baltiska tigrarna. Nordiska banker lånade ut nära 400 miljarder i en underutvecklad kreditmarknad. Kampen om låntagarna var hård och länderna blev europamästare i tillväxt.

Estland är i recession, Lettland likaså. Och den tidigare så starka litauiska ekonomin har fått det svårt att stå emot finanskrisen i grannländerna även om den fortfarande visar på några procents tillväxt.

Under det nya året väntar en rad utmaningar för Litauen, Estland och Lettland.

De är beroende av hur finanskrisen och lågkonjunkturen värks ut i världen. Hur långvarig och djup krisen blir är det ingen som vet. Dessutom har deras regeringar begränsat rörelseutrymme: de vill alla ha kvar sina bindningar mot euron.

Litauen och Estland har båda lovat att strama upp statsfinanserna för att slippa be IMF om lån. I Litauen har den nytillträdda koalitionsregeringen redan lovat att förändra skattesystemet och minska utgifterna med så mycket som motsvarande 17 miljarder kronor.

Med ett budgetöverskott sitter kanske Estland tryggast i dessa oroliga tider men i dagarna har de dåliga nyheterna duggat tätt och det går utför i en rasande takt. Detaljhandeln i landet har minskat med 9 procent i årstakt i november och allt fler husägare har svårt att betala av på sina bolån.

Inhemska bedömare är övertygade om att misslyckas ett av de baltiska länderna försvara sin valuta kommer alla de tre tvingas devalvera. IMF, EU och de nordiska länderna har satsat stort på att försvara den försvagade lettiska valutan. De många lån som tagits i euro skulle vid en devalvering bli mycket, mycket dyrare och det skulle i sin tur innebära stora förluster för de nordiska bankerna.

81 miljarder har hittills satsats – frågan är om det räcker. Det kommer 2009 med största sannolikhet att utvisa.