Samtidigt ekar allvarsord överallt, inte minst IMF-chefen Dominique Strauss-Kahns varning att det globala finanssystemet står ”på randen till härdsmälta.”
Här är några huvudpunkter:
• Vita Huset har brutit mot en lång tradition genom att slutligen bestämma sig för att använda statliga pengar till köp av aktier i amerikanska banker.
Något sådant har inte skett sedan den stora depressionen på 1930-talet. Beslutet kan sannolikt utlösa mer kritik mot president Bushs administration, inte minst från de egna republikanska leden.
• De sju tunga industriländerna i G7 har gemensamt framhållit hur viktigt det är att de gör allt de kan för att tillsammans bekämpa finanskrisen och få i gång kreditmarknaden igen. Men hur samordnade de blir i praktiken, och hur långt de kommer att gå i garantier av insättares pengar och interbankmarknaden är ännu inte klart. Nu återstår att se vilket intryck G7-planen ger på finansmarknaderna på måndag.
• Euroländerna ska på president Nicolas Sarkozys initiativ samlas till ett extrainkallat toppmöte i Paris sent på eftermiddagen i dag, söndag. Det är en ovanlig åtgärd, och enligt Sarkozy och den tyska förbundskanslern Angela Merkel ska euroländerna samordna sina lösningar och försöka använda samma ”verktygslåda” med åtgärder som svar på krisen. Enligt den franska finansministern Christine Lagarde ska euroländerna diskutera möjligheten att lämna garantier för låneverksamhet mellan banker. Men det blir ingen europeisk fond för skakade banker, enligt Sarkozy och Merkel.
Hur mycket euroländernas möte kommer att lugna marknaderna till måndag är givetvis en öppen fråga.
Tyskland ska offentliggöra sin strategi för att stödja tyska banker i kväll.
• Internationella valutafonden, IMF, dammar av sin mekanism för nödlån och säger sig vara redo att stötta alla länder som behöver hjälp, inklusive höginkomstländer som Island. Dessutom inrättar IMF en ny mekanism för att kunna förse behövande länder med likviditet.
IMF håller detta veckoslut sitt vanliga årsmöte tillsammans med Världsbanken i Washington. IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn förklarade sent i lördags svensk tid att ²alla redskap ska användas², och att alla som yttrat sig i diskussionerna är eniga och beslutsamma.
G7 backas alltså upp av IMF, som kan få en nyckelroll i att garantera och organisera lån som får interbankmarknaden i gång?
• Sedan är frågan vad som händer med övriga världens tillväxt- och låginkomstländer. Deras problem har också understrukits av IMF-chefen Strauss-Kahn, som sent i går manade de rikare länder som lovat stöd mot matkrisen att också ge det, även om de själva har växande budgetproblem.
• De tunga tillväxt- och utvecklingsländer som tillsammans med G7-länderna ingår i samrådsgruppen G20 (Ryssland, Kina, Indien, Brasilien, osv) har gemensamt ställt sig bakom G7-ländernas principer för fortsatta åtgärder.
• Som en mörk fond bakom alla intensiva möten för ledande politiker och finansstrateger ekar denna helg en rad varningar. Den kanske mest olycksbådande varningen formulerades av IMF-chefen Strauss-Kahn, som har till uppdrag att vara den främste väktaren av det internationella finanssystemets stabilitet.
Enligt honom har de ingripanden som hittills genomförts av USA och Europa för att stabilisera världsmarknaderna ännu inte fått avsett resultat.
–En ökande oro över betalningsförmågan i ett antal av de största finansiella institutionerna med bas i USA och Europa har drivit det globala finansiella systemet till randen av en härdsmälta, förklarade Strauss-Kahn i lördags, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Enligt Strauss-Kahn kommer det att ta tid att lösa de värsta problemen, och under tiden kommer den globala tillväxten att bromsas och kreditgivningen att stramas åt, vilket kan leda till akuta likviditetsproblem i banker och andra företag.
