Mer än två veckor efter jordbävning och förödande tsunami meddelade Tokyos elgigant Tepco att ljuset hade återkommit i kontrollrummet i reaktor 2 vid anläggningen i Fukushima Daiichi. Några dagar tidigare hade motsvarande skett i reaktorerna 1 och 3. Ljuset dröjde dock ytterligare ett tag i reaktor 4 men här fanns inga bränsleelement i reaktorn. Utbränt bränsle avger dock radioaktivitet.

Inget ljus i kontrollrummen i elva eller fler dagar i fyra kärnkraftverk i världens kanske mest högteknologiska land. Arbetet med att få kontroll över läget har präglats av brist på data från de skadade reaktorerna och en känsla av hjälplöshet.


Tjernobyl ledde till att kärnkraftsutbyggnaden i världen avstannade eller skruvades ner på sparlåga. En konsekvens är att kärnkraft bara står för sex procent av världens energiproduktion. Olja, kol och naturgas överstiger 80 procent.

En annan effekt är en åldrande reaktorflotta. Närmare 70 procent av världens 443 aktiva reaktorer är 25 år eller äldre. Alla reaktorer i Fukushima Daiichi startades på 1970-talet, den första redan 1971.

Stopp för nybyggnad gör att kärnkraftsvärldens motsvarigheter till Volvo 240 och Saab 99 fortsätter att köras. Många av USA:s reaktorer har fått tillstånden förlängda till 60 årsdagen.

Samtliga 10 svenska reaktorer har varit i kommersiell drift i mer än 25 år och den äldsta, Oskarshamn 1, fyller 40 nästa år. Eftersom de senaste svenska reaktorerna kördes igång 1985 fick Tjernobyl 1986 ingen direkt inverkan på det svenska kärnkraftsprogrammet.


Från början var inte kärnkraften politiskt kontroversiell i Sverige. 1970 förordade framträdande centerpartister ”en planmässig och successiv utbyggnad av kärnkraftverk utefter Norrlandskusten”.

I stället var vattenkraften i blåsväder och fortsatt storskalig utbyggnad stoppades just 1970. Thorbjörn Fälldin som 1971 valts till ny ledare för Centerpartiet, började dock att kritisera kärnkraftsatsningen allt hårdare. Det politiskt infekterade läget medförde att den mindre allvarliga incidenten vid Three Mile Island i USA 1979–den andra reaktorn på platsen är fortfarande i drift och får användas ända till 2034–utlöste en folkomröstning.

Kraven på en snabb avveckling av kärnkraften fick inte majoritet i folkomröstningen 1980. Segrade gjorde alternativ som ville tillåta de tolv reaktorer som var i drift, var färdigställda eller under uppförande. Mer kärnkraft kom faktiskt till efter folkomröstningsdagen än vad som fanns före.


Riksdagen bestämde att kärnkraften skulle vara avvecklad 2010. I verkligheten har bara de två reaktorerna i sydskånska Barsebäck stängts medan det investeras väldiga belopp för att uppgradera de flesta andra. Resultatet skall bli att 10 reaktorer producerar mer el än 12 även om processen inte har gått smärtfritt. Hittills har arbetet med Oskarshamn 3 blivit ett dyrbart fiasko.

Med riksdagsbeslut förra året har avvecklingskravet skrinlagts. Det är möjligt att bygga en ny reaktor om en gammal skrotas. Reaktorer får bara byggas där det finns kärnkraftverk i drift, det vill säga Ringhals i Halland, Forsmark i Uppland och Oskarshamn i Småland.

Huvudägare i Forsmark och Ringhals är Vattenfall medan Eon har majoriteten i Oskarshamn. I praktiken är det bara dessa två som kan uppföra nya kärnkraftverk i Sverige. Här skiljer sig Sverige från Finland där industrin med direkt ägande driver på utbyggnaden.

För Eon är nya reaktorer i Sverige inte aktuella för närvarande. Man har som sagt problem med uppgraderingen av Oskarshamn 3 och därefter står Oskarshamn 2 på tur. Reaktor 1 moderniserades för miljardbelopp i början av 2000-talet. Eon är dessutom en nyckelaktör i ett av de två ytterligare reaktorbyggen som Finland gav klartecken till förra året.

Återstår helstatliga Vattenfall som är djupt skuldsatt efter det usla 100-miljardersköpet av holländska Nuon. Här kan regeringen använda ägarmakt för att skynda på. Men regeringen är knappast enig. Ett opinionsmässigt pressat Centerparti vill knappast ha nya kärnkraftsbyggen.


Fukushima kan till skillnad från Tjernobyl få direkta konsekvenser för kärnkraft i Sverige. Skärpta säkerhetskrav efter Fukushima kan ytterligare driva upp notan för nya reaktorer.

Vid beställningen 1965 kostade första reaktorn i Oskarshamn 300 miljoner kronor. Räkningen för Finlands nya storreaktor som påbörjades 2003, tycks hamna kring 50 miljarder kronor. Den blir färdig först efter minst tio år. Nya kärnkraftverk kräver väldiga investeringar som ger avkastning först i en ganska avlägsen framtid. Det blir ingen billig el precis.

Däremot utgör den nya ekonomiska ansvarighetslag som riksdagen tog parallellt med öppningen för nya reaktorer, knappast något hinder. Försäkringsbeloppen höjs förvisso och det talas om obegränsat ansvar, men det blir likväl i slutändan precis som idag skattebetalarna som får träda till om det skall bli ekonomisk kompensation efter en större atomolycka.

Kärnkrafts-katastrofen i Japan riktar på nytt strålkastaren mot Sveriges dilemma. Sverige är ett av de mest kärnkraftsberoende länderna i världen. Med tomma vattenmagasin står kärnkraften för hälften av vår elproduktion vårvintern 2011.

Kärnkraft i Sverige väger lika tungt som när Tjernobylreaktorn havererade för 25 år sedan. Skillnaden är att 2011 har kärnkraftverken i snitt varit i drift 32 år, mer än den antagna livslängden när de uppfördes.