Elen i Sverige produceras i norr men konsumeras i söder. Dagens nät klarar inte av att föra över elen från norr till söder. Där kapaciteten i ledningarna är låg uppstår flaskhalsar. Från och med första november kommer landet delas in i fyra så kallade elprisområden. Var gränserna går beror på flaskhalsarna.
I Norge är situationen liknande den vi har i Sverige med mycket vattenkraft i norr och hög konsumtion i söder. Där har elprisområden redan införts. Konsekvensen blev att de som bor i norr betalar ett lägre pris för elen än de som bor i söder. Mycket tyder på att effekten kommer bli den samma när elprisområdena införs i Sverige. Det kan tyckas orättvist att bostadsort ska styra elpriset och det anser också många norrmän i söder.
Tommy Johansson är avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, en myndighet som bland annat har till uppgift att tillvarata kundernas intressen på elmarknaden. Han tycker att de nya elprisområdena kan jämföras vid bostadsmarknaden.
– Prisskillnaden är ju ett resultat av att det är en hög efterfrågan och ett lågt utbud på samma sätt som att man i Stockholm betalar ett högre pris för en bostadsrätt än i Örnsköldsvik, säger Tommy Johansson.
Orsaken till att elprisområdena nu införs stavas Dansk energi. Organisationen tröttnade på att Sverige stoppade leveransen av el så fort det blev elbrist i Sverige. Det här kunde inte vara i överensstämmelse med EU:s konkurrensregler tyckte danskarna. Reglerna grundar sig på att det ska råda fri rörlighet av varor och tjänster inom unionen. EU-kommissionen gick på danskarnas linje. Svenska kraftnät är det affärsverk som sköter transporten av el i landet. Där är man noga med att påpeka att det aldrig var fråga om något tvång från EU:s sida.
– Det blev aldrig någon dom, utan Svenska kraftnät gjorde ett frivilligt åtagande till kommissionen som gick ut på att dela in Sverige i elområden, säger Maria Jäderberg, pressansvarig på Svenska kraftnät.
Beslutet att dela in Sverige i elprisområden fattades för ett och ett halv år sedan. Var gränserna för de fyra elprisområdena går kan komma att ändras i takt med att flaskhalsarna i nätet byggs bort. Projektet Sydvästlänken som beräknas kosta åtta miljarder kronor sträcker sig från Hallsberg ner mot Skåne och med ett västra ben från Nässjö upp till norska gränsen. Projektet som ska stå helt färdigt år 2016 väntas minska flaskhalsproblemen och utjämna priserna mellan elprisområde tre och fyra.
Förhoppningen med elprisområdena är också att mer elproduktion ska förläggas till södra Sverige. Det kommer inte bara att minska priset i söder utan även minska elförlusten. Elförlust uppstår när elen transporteras i ledningarna. Det är betydande mänger el som går förlorade varje år. Enligt Svenska kraftnät var elförlusten 2010 ungefär 2,2 procent sett till andelen uttagen energi. Det motsvarar 2,4 terawattimmar.
Elprisområde ett och två ligger i Norrland och här är vattenkraftverken de stora producenterna. Däremot förbrukas det relativt lite el i norr. Om kraftverkens vattenmagasin är fulla kommer priset att hållas nere. Exporten från det här området går till Norge. Men sett över hela året är Sverige en nettoimportör av norsk el. Om priset blir lågt i norra Sverige kan det göra att mer el exporteras till Norge.
– Så skulle man absolut kunna se det, men jag tror inte att det blir något stort problem för Nordnorge brukar ha ett väldigt lågt elpris, säger Tommy Johansson.
Svealandsregionen ligger i område tre. Här ligger alla Sveriges tre kärnkraftverk. Så länge kärnkraften inte står stilla kan de boende i område tre se fram emot god tillgång till el och ett relativt lågt pris.
Sist och minst till ytan har vi område fyra som inrymmer bland annat Skåne och Blekinge. Här överstiger efterfrågan på el vida produktionen. Den produktion som finns är i stort sett oljevärmeverk, lite vindkraft och ytterst lite vattenkraft. Från område fyra går också ledningarna till Danmark där elen är dyr i svenska mått mätt. Det nya systemet innebär att om efterfrågan från Danmark ökar kommer också elpriset för Malmöborna att öka. Men det kommer inte bli så att elen tar slut i Malmö för att Svenska kraftnät inte längre kan strypa elexporten till Danmark. Det försäkrar Maria Jäderberg.
– Vi måste ju alltid titta på effektbalansen i vårt land och möta produktion och förbrukning. Men enligt konkurrensreglerna får vi inte strypa exporten om det är så att det behövs i något annat land.
Det är här marknadskrafterna kommer in i bilden. I fortsättningen kommer marknaden se till att Danmark inte stjäl vår el när kärnkraften står stilla, vattenmagasinen är tomma och klimatförändringens kalla vintrar slår sitt järngrepp om Sverige.
– Är det så att det är brist i elområde fyra. Då kommer det att vara höga priser och då kommer det inte vara lika intressant för danskarna att importera från oss.
Den uppmärksamma läsare har redan slagits av tanken ”Barsebäck”. Avsaknaden av kärnkraftverket vid Öresunds strand är mycket riktigt en förklaring till att balansen mellan produktionen i norra och södra Sverige inte är den bästa.
– Vi har ju saknat Barsebäck sedan det försvann. Det märks att det inte finns den produktionskapaciteten längre i elområde fyra. Det är lite paradoxalt. Det var ju ett ganska stort tryck från danskarnas sida för att lägga ner Barsebäck. Sen gör vi det och nu klagar de på att de inte får all el de vill ha, säger Maria Jäderberg.
