Runt om i världen presenteras nu enorma stimulanspaket i parti och minut. På onsdag väntas EU-kommissionen presentera ett paket på 1300 miljarder kronor som bygger på att medlemsländerna satsar 1 procent var av BNP.

Eftersom regeringen redan har presenterat nya reformer för 32 miljarder i höstbudgeten skulle Anders Borg kunna hävda att Sverige redan uppfyller kvoten. Men ekonomerna tror ändå att det kommer mer. Konjunkturinstitutet tror exempelvis att regeringen måste satsa minst 50 extra miljarder under 2009-2010.

Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson tror att Anders Borg vill visa sig handlingskraftig i det snabbt försämrade läget.

– Fler åtgärder kommer sannolikt, annars riskerar regeringen att få höra i valet 2010 att man borde ha gjort mer, säger hon och får medhåll.

– Det finns ett internationellt tryck mot Sverige att man ska bidra till att stimulera konjunkturen. Det är ganska säkert att det kommer någon slags tilläggsbudget, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

Men vad ska då alla miljarder satsas på? SvD Näringsliv har kartlagt fördelar och nackdelar med några av de vanligaste förslagen.

• Infrastruktursatsningar. Krav på ökade satsningar på vägar och järnvägar kommer från både fack och industri. Detta kan både hålla sysselsättningen uppe på kort sikt och öka effektiviteten i samhället på längre sikt. Problemet är att nya projekt tar lång tid att planera.

• Tillfällig momssänkning. Förespråkas av tunga ekonomer som professor Lars Calmfors. En sänkning med ett par procentenheter av momsen från dagens 25 procent skulle kunna stimulera konsumtionen och säkra jobb i detaljhandeln. Nackdelar är att åtgärden är dyr och att pengarna lätt kan gå till utländska varor.

• ROT-avdrag. Ett återinfört skatteavdrag för bostadsrenoveringar kan mildra nedgången i byggbranschen. Under 2004-2005 fick villaägare dra av maximalt 10 500 kronor. Åtgärden kostar ”bara” 3 miljarder per år och kan snabbt öka behovet av arbetskraft. Nackdelen är att behovet har minskat när bomarknaden stannat av.

• Inkomstskattesänkningar. En bred åtgärd som stimulerar hushållens köpkraft. Men inkomstskatten har redan sänkts i två steg med 40 miljarder kronor 2007 och 10 miljarder kronor 2008. Dessutom är en sänkning på 15 miljarder redan föreslagen. Nackdelar är att ytterligare skattesänkningar är dyra och inte får omedelbar effekt.

• Extra barnbidrag. Ett klassiskt sätt att öka barnfamiljernas konsumtion. Socialdemokraterna föreslår ett extra barnbidrag på 1 050 kronor att betalas ut redan i december. Negativa aspekter är att åtgärden inte gäller alla grupper och att pengarna lätt kan sparas istället för att spenderas. En kortsiktig stimulans.

• Engångscheck. Denna krismedicin användes i USA i våras. Alla hushåll med två vuxna tilldelades 1200 dollar plus 300 dollar per barn för att få fart på konsumtionen. En sådan åtgärd bedöms som osannolik i Sverige. Fördelen är att bidraget är generellt, nackdelen är att pengarna lika gärna kan sparas eller läggas på utländska varor.

• Sänkta arbetsgivaravgifter. Dessa ligger idag på 32,42 procent och täcker pensioner, sjuk- och föräldraförsäkring. Företagare menar att en sänkning kan hjälpa dem att övervintra med bibehållen arbetskraft. Men åtgärden kostar 7 miljarder kronor för varje procentenhet som arbetsgivaravgifterna sänks.

• Ökade utbildningssatsningar. Håller de som har blivit arbetslösa sysselsatta och bidrar till att öka Sveriges konkurrenskraft på längre sikt. Men de konkreta effekterna låter ofta vänta på sig.

Enligt Cecilia Hermansson måste flera av åtgärderna genomföras omedelbart om regeringen väl beslutar sig för dem.

– Både ROT-avdraget och momssänkningen måste genomföras direkt. Om man bara flaggar för att åtgärderna kommer så skjuter folk upp sina konsumtions- och investeringsbeslut. Förväntningar är mycket viktiga i sådana här sammanhang, säger hon.