Beskedet kommer från den Europeiska bankmyndigheten EBA och är något överraskande eftersom svenska banker pekas ut som bland de kapitalstarkaste i Europa.

De nya kraven från EU kräver att bankerna ska ha ett eget riskkapital, så kallat kärnprimärkapital, på 9 procent av sina utlåning, efter nedskrivningar av värdet på statsobligationer i krisländer.

Även om svenska banker har en ganska blygsam exponering mot Europas krisländer får de nya kraven konsekvenser.

EBA beräknar att Handelsbanken behöver 9,7 miljarder kronor i extra kapital för att nå de 9 procenten medan Swedbank behöver 2,7 miljarder.

Orsaken är EBA valt att mäta kapitalnivåerna enligt ett äldre regelverk, så kallat Basel 1 som var tänkt att tas bort 2011 men nu förlängts till januari 2013 i väntan på att nya regler ska träda kraft.

I dessa äldre regler klassas bolån som betydligt mer riskfyllda, vilket kräver mer kapital än vad svenska banker satt av idag.

Som SvD Näringsliv skrivit tidigare behöver en svensk bank hålla bara 3 360 kronor i eget kapital för att låna ut 2 miljoner kronor till ett bostadsköp. Det är betydligt mindre än för banker i Europa.

Och enligt de regler som EBA mätt efter sätts ribban betydligt högre, vilket förklarar att de nu behöver stärka sin kapitalbuffert.

Finansinspektionen skriver i ett pressmeddelande att myndigheten stöder kraven från Europa och att de förväntar sig att svenska banker uppfyller dem.

”FI förutser inte några problem för de berörda bankerna att uppfylla kravet eftersom kapitalunderskottet är förhållandevis litet i relation till bankernas kapitalbaser och intjäningsförmåga”, skriver FI.

Redan spekuleras det i att bankerna kan tvingas ställa in sin utdelning för 2011, eftersom EBA uttalat sig om att bankerna först måste nå upp till de 9 procenten i kapital. Mäklarfirman Carnegie skriver i en analys på morgonen:

”Det finns en betydande risk att Handelsbanken och Swedbank inte kommer att tillåtas betala utdelning även om de i ett längre perspektiv är bland de bäst kapitaliserade bankerna i Europa.”

LÄS ÄVEN: Bolånebuffert kan bli dyr för bankerna