Strax före årsskiftet upptaxerades två av Sveriges mest kända riskkapitalister med över 1 miljard kronor. Är det ett resultat av en offensiv från Skatteverket mot riskkapitalbolag?

–Sedan lång tid tillbaka ser vi på ränteavdragen, riskkapital- bolagen och deras rådgivare. Vi granskar rådgivarnas beskattning. Vi inledde detta för flera år sedan, långt före höstens skriverier kring Carema. Det tar tid att komma fram till beskattnings- beslut.

–Vi har sett hur riskkapitalbolagen och deras rådgivare deklarerar så kallad carried interest som är en slags vinstdelning och redovisas som inkomst av kapital och inte inkomst av arbete. Därmed får de en lägre beskattning. Vi bedömer att det är en arbetsinkomst och ska beskattas som en arbetsinkomst.

Vad säger lagen?

–Vi har bedömt att det rör sig om inkomst av tjänst och då har vi fattat beslut om det.

Ni gillar inte riskkapitalbolag?

–Skatteverket har ingenting emot riskkapitalbolag. Däremot granskar vi dem precis som vi granskar andra företag. Våra ändringar gäller rådgivarna, inte de vanliga investerarna i bolagen. Vi ifrågasätter inte att rådgivarnas avkastning, upp till vad alla investerare får, beskattas som inkomst av kapital.

–Det vi ifrågasätter är beskattningen av avkastningen utöver vad de andra investerarna får, så kallad carried interest. Denna inkomst utgör ersättning för rådgivartjänster och bör därför beskattas som inkomst av tjänst, ej som inkomst av kapital.

Ni har också ett extra öga på andra bolags stora ränteavdrag?

–2009 gjordes en lagändring som begränsade avdragen. Vi har uppdrag av regeringen att se hur det fungerar. Det är en svår kartläggning att göra, men bara i de skatteplaneringsfall Skatteverket observerat rör det sig om summor på många miljarder kronor per år.

Företag köper upp andra företag, genom externa eller interna lån, sedan dras räntekostnaderna av och det finns ingen vinst att beskatta i Sverige. Och ränte- inkomsterna läggs i bolag i andra länder med låg eller ingen beskattning. Vad kan ni göra mot detta?

–När företag betalar en räntesats på 12–16 procent anser vi att det är för högt. Vi sade i skatte- utskottet i december att 8 procent i många fall är ok. Det har även förvaltningsrätten kommit fram till i ett antal domar från 2011. Räntesatsen kan vi underkänna men normalt inte hela ränteavdraget.

Vi tillämpar befintlig lag. Sverige är ett land med långtgående möjligheter till avdrag.

Nyligen förklarade Wallenbergägda riskkapitalbolaget EQT att det inte längre skulle driva fonder från så kallade skatte- paradis. Hur ser du på det?

–En del företag vill vårda sitt varumärke och skattefrågor är viktiga för varumärket. Jag anser att det är lämpligt att styrelsen i bolag beslutar om bolagets policy i skattefrågor. Bolagen bör ha en marginal till vad lagen säger och inte gå in i en gråzon. Om de är osäkra vad som gäller så fråga oss. Jag rekommenderar styrelsen att ha som policy att inte gå in i en gråzon.

–Vi på Skatteverket vill inte hitta något att anmärka på, vi vill att det ska vara rätt från början. Min fråga till EQT är: I vilka länder ligger de räntemottagande bolagen?

Det finns nollskatteländer och länder som Cypern som bara har 10 procent i skatt. Det kan ni inte göra något åt?

–Vi tillämpar befintlig lag. Sverige är ett land med långtgående möjligheter till avdrag.

Vad finns det för möjligheter att begränsa avdragen?

–Det finns olika vägar att gå. Riksdagen kan bestämma att ränteutgifter inte är avdragsgilla fullt ut, utan kanske bara till 70 procent. Ett annat alternativ är att sätta ett tak på den skattemässigt avdragsgilla räntesatsen. Begränsningar av detta slag finns i många andra länder.

Ni har också fått i uppdrag att utvärdera hur den sänkta restaurangmomsen fungerar.

–Vi ska bedöma om sänk- ningen har lett till att fusket har minskat och hur det fungerar, rent skattemässigt.

Som ekonom vill du väl ha en enhetlig momssats och inte flera olika?

–Både jag och Skatteverket tycker att det skulle vara bäst med en enhetlig moms, men nu är momsen inte enhetlig och därför tillstyrkte vi en lägre restaurangmoms eftersom den kan minska fusket i branschen.

I vilka andra branscher före- kommer det mycket skatte- mässigt fusk?

–Skatteverket har två viktiga uppgifter. Vi ska göra det lätt för dem som vill göra rätt för sig bland annat genom att skapa förtroende och ge service. Men vi har också en kontrollerande funktion. Alla vill inte göra rätt för sig, men riksdagens lagar ska efterlevas.

–Som en del av detta undersöker vi var det finns stora fel när det gäller belopp som undandras beskattning men det handlar också om att upprätthålla förtroendet för skattesystemet.

–Vi undersöker således speciellt vissa områden. Förutom restaurangbranschen så gäller det bland annat byggsektorn och taxibranschen och olika underentreprenörer. Där förekommer det mycket svart verksamhet, säger skattechefen.