Skatteverket har på senare tid gått på offensiven mot bolag som sysslar med skatteplanering. Att flera riskkapitalbolag har använt så kallade räntesnurror för att undvika skatt har tidigare varit känt.

Men nu avslöjas, genom nya beslut från Skatteverket, att även elbolaget Fortum Sweden och systerbolaget Fortum Nordic har ägnat sig åt avancerad planering för att undvika stora summor skatt. Båda bolagen ägs av den finska börsjätten Fortum Oyj.

Det svenska Fortum, som tidigare har varit i skottgluggen på grund av höga elpriser och som varit en del av en närmast oligopolliknande ställning på den svenska elmarknaden, kritiseras alltså nu från annat håll än ilskna kunder.

Skatteverket upptaxerar Fortum Sweden med 365 miljoner kronor medan Fortum Nordic ska betala 50 miljoner. Totalt alltså 415 miljoner kronor.

Den 1 januari 2009 fick Sverige nya regler som begränsar avdragsrätten för räntor.

–Sedan dess har vi börjat titta på bolag som genomför den här typen av upplägg med räntor och internlån, säger Jan Amnebjer, sektionschef på storföretagsskattekontoret på Skatteverket.

Upplägget med de så kallade räntesnurrorna innebär kortfattat att pengar lånas internt med väldigt hög ränta mellan bolag inom samma koncern men med säte i olika länder.

Det svenska bolaget gör sedan avdrag för räntekostnaderna och minskar på så sätt vinsterna och skatten i Sverige.

I det här fallet handlar det om att Fortum Sweden har köpt ett bolag inom koncernen som har finansierats med just interna lån. Förvärven som gjordes 2005 finansierades delvis av lån på 4 miljarder euro från ett Fortumbolag i Luxemburg.

Vid slutet av 2009 hade Fortum Sweden en skuld på nära 42 miljarder kronor till detta bolag, som heter Fortum Project Finance NV. Men Skatteverket sätter sig på tvären. De menar att Fortum inte har rätt att göra avdrag för ränteutgifter avseende skulden till Fortum Project Finance NV och hänvisar till inkomstskattelagen.

Fortum har i båda fallen hävdat att upplägget är affärsmässigt motiverat. Bland annat försvarar sig Fortum Sweden genom att lyfta fram att omstruktureringen har gjorts för att uppnå ”effektivare utdelningsstruktur och kapitalstruktur, förbättrade investerings- och tillväxtmöjligheter”.

–Vi på Skatteverket anser inte att det här är affärsmässigt motiverat att göra den här typen av omstrukturering enligt de nya reglerna. Vi menar att syftet är att uppnå en viss skatteffekt, säger Jan Amnebjer men konstaterar att Högsta förvaltningsdom-stolen får pröva fallet.

–I de förhandsbesked som har lämnats av Skatterättsnämnden, i likande situationer, nyligen gick de på vår linje. Man ser väldigt restriktivt på vad som är affärsmässigt motiverat. Det är väldigt specifika krav för att man ska kunna hävda det.

Lagrådet hade, enligt Jan Amnebjer, redan från början synpunkter på att man förde in en sådan särskild bestämmelse som nu kunnat användas som ett försök till kryphål för bolag som sysslar med avancerad skatteplanering.

–Den är svårt att hävda att något är affärsmässigt motiverat. För vad är det egentligen? Det säger sig själv att det är väldigt svårt att ha den typen av kriterier i en lagstiftning. Men det blev ändå den formuleringen i lagen, säger Amnebjer.

Ann Lindell Saeby, kommunikationsdirektör på Fortum, säger att Skatteverket gjorde en annorlunda bedömning 2005.

–Men 2009 verkar Skatteverket ha resonerat på ett annat sätt. Vi hävdar att dess bedömning strider mot EU:s direktiv när det gäller etableringsfriheten och fri rörlighet av kapital, säger hon.