På Kuba har man tidigare släppt det statliga monopolet på taxi-tjänster. Nu kommer fler privatiseringar.
Foto: Javier Galeano/AP, Enrique De La Osa/REUTERS
Reformen är den största i sitt slag sedan 1960-talet. På längre sikt vill den kubanska regeringen minska antalet statligt anställda med totalt en miljon. I dag har 85 procent av den totala arbetsstyrkan statlig anställning.
Det unika med de nya riktlinjerna är att de innebär en kraftig nedmontering av det sociala skyddsnätet på Kuba. Folk som blir av med jobbet kommer inte, som hittills, att få behålla en del av sin gamla lön. De uppmanas i stället att söka sig nya arbeten.
”Vår stat varken kan eller bör fortsätta att upprätthålla företag med för stora arbetsstyrkor, och förluster som tynger ekonomin. Det är kontraproduktivt, ger upphov till dåliga vanor och skadar arbetsprestationerna”, säger CTC i ett uttalande.
Kuba har drygt elva miljoner invånare, varav 4,9 miljoner är arbetsföra. Staten kontrollerar 95 procent av ekonomin.
Den nya politiken handlar inte minst om att stimulera småföretag. Inom kort kommer 250 000 företagstillstånd att utfärdas med syftet att få exempelvis mekaniker, skomakare, hårfrisörer, trädgårdsarbetare och översättare att öppna eget.
Problemen som den kubanska regimen nu försöker bemästra började med det Kubaallierade östblockets sönderfall 1989 som ledde till att Kubas ekonomi smulades sönder.
Kuba lyckades resa sig igen, men mest för att man skaffat nya allierade som Venezuela och den fortsatta ekonomiska hjälpen från exilkubaner till släktingar i hemlandet. Samtidigt har Raoul Castro knappast rört det ekonomiska systemet, än mindre det politiska.






