Norge räknar med att betala 190 miljarder kronor för 48 F-35, även kallat Joint Strike Fighter (JSF), från amerikanska Lockheed Martin. Planen ska ersätta dagens F-16-flotta.

Men när regeringen nästa år får fullmakt från stortinget att inleda förhandlingar med den amerikanska flygproducenten kommer norsk industri och fackföreningsrörelse att följa utvecklingen. Redan när nyheten blev känd kom kraven om motköp på närmare 100 procent.

- Avtalen med Lockheed Martin ska ge underlag för omfattande industriellt samarbete, motsvarande 100 procent i återköp, sade försvarsminister Anne-Grete Ström-Erichsen.

Hon vet att regeringen måste räkna med att bli hårt pressad till att få bindande industriavtal fram till att kontrakten ska ingås 2014.

- Det ska förhandlas om ett kontrakt och regeringen bör ha bra kort på handen för att säkra motköp till norsk industri på minst 100 procent, säger förbundsledaren Arve Bakke i Fellesforbundet.

Också Norges största fackorganisation för ingenjörer och teknologer Nito, branschföreningen Norsk Industri och LO hoppas att köpet av det amerikanska jaktflyget ska ge mer tillbaka till industrin än vad F-16-flyget har gjort de senaste åren.

Glädjen var också stor hos Kongsberg Defence & Aerospace (KDA) då det blev klart att regeringen förkastat Jas Gripen. KDA har redan ingått avtal med Lockheed Martin värt 1,2 miljarder kronor. Avtalet gäller produktion av lätta flygkroppsstrukturer till hela F-35-serien, antagligen mellan 2 000 och 3 000 plan. Också på Kongsberg hoppas man på fler lukrativa kontrakt i framtiden.

- Det här avtalet har stor betydelse för norsk industri. Mycket återstår. Men vi har naturligtvis mer än förhoppningar om att få nya avtal, säger administrative chefen Tom Gerhardsen till NTB.

Också hos Volvo Aero i Norge var man nöjd med regeringens val av jaktflyg.

Men alla är inte glada. Totalgruppen på Raufoss hade siktat in sig på flera miljardkontrakt om valet fallit på Jas Gripen, men industrin i Hedmark och Oppland har inga utvecklingsavtal med Lockheed Martin.

Den svenska regeringen och Saab tog emot det norska beskedet med besvikelse.

- Det är naturligtvis ett bakslag för våra ambitioner att utveckla mer nordiska lösningar, som vi i grunden tror på. Men det är deras beslut och det får vi respektera, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (m).

Enligt honom var beskedet från Norge inte väntat.