För de flesta svenskar blev stormnatten en påminnelse om sårbarheten i det moderna samhället. 660000 elkunder blev utan elström under natten och kärnkraftverken i Barsebäck och Ringhals tvingades stoppa. Ännu efter fyra dygn var 100000 elabonnenter utan ström och det tog en månad innan tågtrafiken var igång enligt tidtabellen.

De största skadorna som stormen orsakade var på skogarna. I efterhand räknar man med att kostnaderna för skogsskadorna totalt landat kring 14 miljarder kronor, vilket innefattar extrakostnader i skogsbruket och lägre virkespriser.

Stormen Gudrun kostade Länsförsäkringar i Kronoberg 840 miljoner kronor, varav skogsskadorna stod för huvuddelen, 710 miljoner.

–Men mindre än hälften av den areal som skadades i stormen var försäkrad, och bara var fjärde skogsägare hade försäkrat. Det innebär att de större skogsägarna var försäkrade medan de mindre var oförsäkrade, säger Lars Gustafsson, skadechef vid Länsförsäkringar i Kronoberg.

–Efter stormen har andelen försäkrade markägare ökat till 60 procent och idag är upp emot 75 procent av arealen i länet försäkrad, säger Lars Gustafsson.

För Lars Göran Svensson, projektbeställare vid E-on i Växjö, innebar Gudrun att ett helt annorlunda jobb väntade när han två dagar efter stormen återvände från sin vintersemester på Kanarieöarna.

–Jag hade ju hört talas om stormen nere på Kanarieöarna, men jag begrep inte vad det handlade om. Så när jag kom hem, brunbränd och pigg, steg jag in på kontoret och sa att nu var det dags att börja jobba. Det tog tre sekunder innan jag fattade att det var den sämsta repliken i Småland på många år, säger Lars-Göran Svensson.

Framför honom satt ett gäng gråvita, hålögda linjearbetare som ute i skogarna slitit oavbrutet i två dygn med att röja och reparera linjenätet. Från E-ons huvudkontor i Düsseldorf kom direktiv att ordna elförsörjning så snart som möjligt oavsett kostnaderna. Men problemet i Växjö var att överhuvud taget få en bild av läget. Inte nog med att elnätet slagits ut, telenätet var lika raserat och till och med mobilnätet låg nere på grund av att basstationerna också var utan ström. De hade ju sin strömförsörjning genom det ordinarie elnätet.

Det tog en vecka innan hela vidden av naturkatastrofen klarnade och på initiativ av E-on bildades projektet Växjödialogen – ett forum för samarbete och planering mellan drabbade kommuner, länsstyrelser, myndigheter, företag och organisationer.

Vid sidan av det nödvändiga röjningsarbetet stod det tidigt klart hur sårbart det moderna el- och kommunikationssamhället blivit och att det måste göras stora investeringar för att få till en förbättring. Framför allt måste el- och telenäten göras störningssäkra, bland annat genom att ersätta de gamla luftledningarna med nergrävda kablar.

Hos E-on, som är den största elleverantören i södra Sverige, beslutades det att man fram till och med 2010 ska investera 12 miljarder kronor för att göra näten säkrare. Den största posten i det projektet är att ersätta 17000 kilometer luftledningar med nergrävda kablar och att bredda ledningsgatorna kring de luftledningar som blir kvar.

Vid årsskiftet återstod bara 2200 kilometer ledningar att gräva ner i det inledande projektet. Därefter kommer man att fortsätta gräva ner elkablar så att merparten av elsystemet i södra Sverige ska vara under jord 2030.

–Den första tiden efter Gudrun var det inte kul att ge sig ut i bygderna med tjänstebilen. Folk var, begripligt nog, förbannade och skällde, men efter hand har det ändrats så att vi idag är riktigt populära, säger Lars-Göran Svensson, som i januari 2010 finns någon mil utanför Moheda, i Alvesta kommun, där E-on arbetar med att ersätta den sista sträckan luftledning med en nergrävd kabel.

Sammanlagt har man grävt och sprängt ett meterdjupt dike på sammanlagt elva mil till en kostnad av 50 miljoner kronor. Och attitydförändringen tror Lars-Göran Svensson kan ha att göra med att alla abonnenter i länet hade ström redan efter fem veckor.

–Hur det gick till begriper jag inte än idag, med tanke på hur det såg ut. Under tiden från det att jag kom hem till kaoset i januari till juni tillbringade jag all vaken tid på jobbet.

För Lars-Göran Svenssons del förändrades arbetet radikalt som en följd av stormen Gudrun. Före stormen bestod det i att planera och modernisera nätet enligt en fastställd plan, det var en förvaltande organisation, menar Lars-Göran Svensson.

I och med stormen natten mellan den 8 och 9 januari 2005 ställdes organisationen om till att bli en byggande organisation med kunderna, abonnenterna, i första rummet.

–Trots att det var besvärligt många gånger är den tiden och åren därefter de bästa jag haft i jobbet. Det engagemang och den hjälp vi fått av kunderna och av våra entreprenörer är helt enormt, säger Lars-Göran Svensson.