Att Grekland har ekonomiska problem är inget nytt, men siffrorna EU:s statistikorgan Eurostat släppte på tisdagen slog ändå ner som en bomb. Det grekiska budgetunderskottet 2010 blev hela 10,5 procent. Det är mer än tre gånger så mycket som EU:s tillåtna gräns och en hel procentenhet mer än de 9,4 procent den grekiska regeringen själv uppgav i februari – och innebär alltså att Grekland ännu en gång visat att deras siffror ska tas med en nypa salt.
Nyheten kommer på sämsta möjliga tidpunkt för premiärminister Papandreou som just nu kämpar för att övertyga investerare om att Grekland inte kommer att göra nedskrivningar av sin jättelika statsskuld. En statsskuld som enligt Eurostat för övrigt låg på 142,8 procent av BNP vid 2010 års utgång. Den högsta siffran i eurons 12-åriga historia.
Men trots Papandreous och det grekiska finansministeriets försäkringar om att reform- och sparpaketet går enligt plan, nådde priset på 2-åriga grekiska statsobligationer en ny rekordnivå. På den tidiga tisdagseftermiddagen handlades de till en ränta på skyhöga 24,08 procent på Londonbörsen.
Den tyska förbundskanslern Angela Merkels ekonomiska rådgivare, Lars Feld, spädde dessutom på oron i en tv-intervju med nyhetsbyrån Bloomberg där han sade att han ansåg att Grekland borde omstrukturera lånen ”förr snarare än senare”.
För att lägga ytterligare sten på bördan visade Eurostats siffror att hela eurozonens skuld ökat kraftigt. Något som kan minska de rikare ländernas politiska vilja att hjälpa grannarna i periferin. 2010 steg statsskulden i samtliga 16 medlemsländer (Estland gick med först 2011), och den sammanlagda skulden ligger nu på 85,1 procent av BNP, från 79,3 procent 2009.
Nytt rekord – ett som EU gärna låter bli att slå.




Populistseger hotar krislånet




