Det var den nya socialdemokratiska premiärministern Giorgos Papandreou som i höstas lät meddela att budgetunderskottet skulle uppgå till nära 13 procent av BNP och att statsskulden var på väg upp emot 130 procent av BNP. Det är skyhögt över de högsta tillåtna nivåerna på 3 respektive 60 procent av BNP.
Med detta meddelande blev det uppenbart vad EU-kommissionen länge misstänkt, nämligen att den tidigare regeringen i Grekland hade manipulerat sin offentliga statisktik. Detta anses extra allvarligt eftersom Grekland ingår i euroområdet, där det är nödvändigt att varje euroland lever upp till den kollektiva disciplinen i finanspolitiken.
Under januari har det rått stor oro på den finansiella marknaden för att Grekland inte ska kunna klara sina åtaganden i fråga om statsskulden (räntebetalningar och omsättning av lån). Fruktan för en grekisk betalningsinställelse har pressat upp grekiska räntor till rekordhöga nivåer jämfört med andra euroräntor.
I slutet av förra veckan låg räntan på 10-åriga grekiska statsobligationer nära 4 procentenheter över jämförbara tyska obligationer. Dessa extra riskpremier, som marknaden kräver, försvårar ytterligare Greklands möjligheter att minska budgetunderskotten och pressa ner skuldkvoten.
Även i EU-kommissionen och andra medlemsländer har man vädrat ilska och oro för att Greklands beteende kan skada förtroendet för hela den europeiska valutaunionen och den gemensamma valutan euro. Under de senaste veckorna har euron redan försvagats i förhållande till US-dollarn.
Det har till och med spekulerats om att Grekland skulle lämna valutaunionen och den gemensamma valutan euron. Det har dock bestämt tillbakavisats av alla berörda auktoriteter, som samtidigt låtit förstå att någon sorts räddningsaktion skulle kunna bli aktuell i yttersta nödfall (trots att fördraget förbjuder bail-out).
I december antog det grekiska parlamentet en ny stram budget för 2010. I januari kompletterades budgeten med ett treårigt saneringsprogram med kraftiga nedskärningar av de offentliga utgifterna och skattehöjningar.
I det så kallade stabilitetsprogrammet är ambitionen att till utgången av 2012 ha pressat ner budgetunderskottet under ”straffgränsen” 3 procent av BNP och inleda avbetalningen på statsskulden. Samtidigt ska en rad ekonomiska strukturreformer genomföras för att varaktigt höja potentialen för tillväxt.
Och idag publiceras alltså EU-kommissionens granskning av stabilitetsprogrammet. Redan i måndags sade dock den ansvarige kommissionären Joaquin Almunia att de grekiska målen är möjliga att uppnå (sannolikt för att lugna marknaden).
Kommissionen nöjer sig dock inte med att Grekland har ett program. Det måste också förverkligas. Därför väntas man lägga fast en särskild procedur för övervakning och uppföljning, som saknar motstycke i valutaunionens tioåriga historia.
Vid nästa finansministermöte i mitten av februari ska programmet granskas. Redan i mitten av mars gör kommissionen en ny uppföljning, som upprepas i mitten av maj. Därefter återkommer granskningen var tredje månad.
Vid varje granskning kan kommissionen presentera bindande förelägganden om ytterligare åtgärder, om man bedömer att det krävs. Det här innebär att Grekland sätts under en sorts förmyndarskap, även om det i laglig mening inte finns utrymme för det.
