”Grekland toppen på isberget”

Han ser, som många bedömare, betydligt mer allvarliga lägen framför sig om stålbaden dröjer i Sydeuropa.

– Jag tror inte att Grekland kommer att gå i konkurs då det fortfarande är ett ganska litet land. Men vi ser inga beslutsamma åtgärder som säger till marknaden att ”vi kan lösa det här”, så marknaden är väldigt orolig, säger Zhu Min, enligt AFP.

– Grekland är bara ett fall. Det är bara toppen på ett isberg. Den stora oron i dag gäller dock Spanien och Italien, tillägger han.

Uttalandet görs i samband med ett EU-toppmöte, inför vilket en stor klyfta inom EU rörande hanteringen av budgetkrisen i Aten har utvecklats. Det är också dagen efter det att Portugals kreditbetyg sänktes, vilket påminde om hur så gott som hela Sydeuropa, samt Irland och Storbritannien, har stora skuldsaneringar framför sig.

Zhu Min är inte ensam i sina farhågor. Stora underskott, som måste åtgärdas, i kombination med försämrad konkurrenskraft, dålig tillväxt och stor arbetslöshet är en politisk krutdurk i Europa.

– Frågan är vad tillväxten ska komma från längre fram. Det krävs reformer och nya tillväxtmotorer i ekonomierna, säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank.

Generellt handlar det om mer forskning och utveckling, nya nischer och mer specialisering.

– Men det är en väldigt tuff utmaning när man samtidigt måste börja dra åt svångremmen i de offentliga finanserna, säger han.

– Det är ett stålbad som flera länder måste gå igenom. Det gör att utsikterna för en snabb konjunkturuppgång i Europa äventyras, tillägger han.

Problemet avspeglas i höga riskpremier, som försvårar och fördyrar upplåningen för de hårdast pressade länderna, med Grekland i spetsen. Det trycker upp ränteläget och drar ned riskaptiten, vilket i sig motverkar tillväxt.

– Det finns en stor risk för att problemen i Grekland sprider sig till länder, som Italien och Spanien, säger Kennemar.

Och i alla berörda länder riskerar sittande regeringar att spricka eller tvingas avgå om de tar i hårdare än vad opinionen tål.

– Den skyhöga arbetslösheten, i till exempel Spanien, förvärrar läget. Det kan leda till ökade problem för de här regeringarna att kunna vidta de smärtsamma åtgärder som man nu tvingas till.

Statsminister Fredrik Reinfeldt uppger att det inte är aktuellt för Sverige att ställa upp med lån till Grekland, men han vill heller inte utesluta det helt.

– Vi har inte fått en sådan förfrågan, men jag har lärt mig att aldrig säga aldrig, av det enkla skälet att frågor kan utvecklas, men nu är det eurogruppen som för diskussionen och där finns rimligen tillräckligt med resursstyrka för det lån det kan bli frågan om, säger Reinfeldt vid den pressträff i Bryssel.

När han får frågan om det kan uppstå ett läge där Sverige behöver ställa upp med pengar svarar Reinfeldt:

– Jag har inga sådana förslag. Men jag har lärt mig att man ska akta sig för att säga aldrig.

Sverige går på Tysklands linje, och vill att Grekland ska stödjas främst genom IMF. Däremot håller Reinfeldt inte med förbundskansler Angela Merkel om att det behövs tuffare sanktioner i EU:s stabilitetspakt för de länder som har för stora underskott.

– Vi kan väl börja med att efterleva de regler som finns, då skulle det sätta ett väldigt tryck på länder med underskott, säger Reinfeldt till TT.

– I bland efterfrågas skärpningar som en sorts ursäkt för att nuvarande regler inte tillämpas.

Reinfeldt avråder från att åter börjar riva i det nya EU-fördraget som just kommit på plats, och påpekar att om EU inte vågar tillämpa dagens sanktioner finns det inget som säger att de skulle tillämpa än hårdare regler.

Spaniens premiärminister José Luis Zapatero, som just nu håller i EU:s roterande ordförandeklubba, sade på en pressträff i Bryssel att han tror att EU-ledarna kommer att hitta en lösning. Han betonade att det måste vara en i grunden ”europeisk lösning”, där lån från IMF kan finnas med.

– Det finns ingen anledning att inte släppa in IMF, sade Zapatero, som framhöll att det inte handlar om att ge pengar till Grekland.

– Det handlar om lån med ränta, sade Zapatero.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sade att även om beslutet om en räddningsmekanism fattas av euroländerna, så berör frågan om eurons stabilitet hela EU.

– Även om euron och Grekland inte står på toppmötets agenda är det otänkbart att samla alla EU-ledare utan att ta upp frågan, sade Barroso.