Igår sänktes kreditbetyget ytterligare för Grekland och imorgon väntar en 24-timmars generalstrejk. Oron för landets skuldproblem och den rekordhöga statsskulden fördjupades och analytiker och investerare säger sig inte se hur Grekland ska få sin skuld under kontroll, eftersom de inte tycker att hittills gjorda åtgärder har burit frukt.

-Åtstramningar är bra, men vad som verkligen behövs är investeringar och tillväxt, och det ser vi helt enkelt inte, som en analytiker uttryckte det till New York Times.

S&P sänkte igår sitt kreditbetyg från BB till B, samma nivå som Vitryssland, det lägsta betyget i Europa. Det får den grekiska regeringen att se rött, och den anklagar S&P att svara på spekulationer från marknaden och media. Enligt grekiska finansdepartementet har det inte hänt något nytt i negativ riktning som kan påverka ratingen negativt sedan den senaste ratingen för en månad sedan. Därför är inte nedgraderingen befogad, anser man.

Den grekiska regeringen pressas nu från utländska kreditgivare att ordna pengar genom att sälja ut statliga företag. Men man möter motstånd från fackliga organisationer, och av kritik i de egna leden.

Regeringen hoppas få loss 50 miljarder euro fram till 2015, men många analytiker tror att det är för optimistiskt.

Ett förslag till åtgärdsprogram som ska upp i parlamentet nästa vecka handlar om att sälja delar av statliga företag - bland annat järnvägen och statslotteriet. Annat som kan säljas är outnyttjade arenor och annat som byggdes för OS i Aten 2004 och marken där flygplatsen tidigare låg, och som Qatars regering visat intresse för att utveckla. Och regeringen är fast besluten att gå vidare med privatiseringarna.

De grekiska fackföreningarna tänker försöka stoppa utförsäljningarna, eftersom de befarar att det leder till förlorade jobb. En skur av protester väntar, som börjar med en 24-timmars generalstrejk imorgon, onsdag. I täten står Genop, fackföreningen som representerar dem som arbetar på det statliga kraftbolaget, PPC. Genop hotar med rullande strjeker som kommer att orsaka problem med elförsörjningen nu när sommarens turistsäsong står för dörren.

I fredags lovade premiärminister Papandreou att Grekland inte ska ge upp kontrollen över PPC, även om staten ska trappa ned sitt innehav från 51 procent till 34 procent.

Inom regeringspartiet Pasok finns delade meningar om att sälja ut kraft- och elbolaget, och energiminister Tina Birbili sade nyligen till en tidning av det är för tidigt att tala om att privatisera PPC, därför att aktierna är undervärderade. Och elbolaget gör vinst och ger jobb för tusentals.

Regeringen kommer troligen inte att förlora privatiseringsomröstningen nästa vecka, men förslaget kan bli urvattnat. Många fackföreningsledare är medlemmar i Pasok och massprotester kan påverka omröstningen i parlamentet.

Samma fackföreningar har hållit utländska investerare borta. De senaste 20 åren har Grekland bara lockat en stor utländsk strategisk investerare - Deutsche Telekom, som äger 30 procent i telekomföretaget OTE.

Den största grekiska fackföreningen GSEE, motsätter sig privatiseringarna, eftersom det kan leda till förlorade jobb och högre el- och vattenräkningar för medborgarna. ”Det är dåligt för samhället och för arbetarna”, säger en talesman för facket, enligt New York Times.

Genop säger sig vilja göra allt för att stoppa privatiseringarna, eftersom de kommer att göra elräkningarna dyrare, enligt Genops ledare.

Men Genop möter också kritik och kan få vänja sig vid åtstramningar. Förra året kom en rapport som visade att Genop olagligt fick drygt 31 miljoner euro från kraftbolaget mellan 1999 och 2010, och att hundratusentals euro spenderades på fackpamparnas resor, middagar och presenter.

För Papandreous regering är privatisering av elbolaget den första prövningen, enligt en Atenbaserad analytiker. Går det i lås sänder det ut positiva signaler till potentiella investerare. Om inte kan privatiseringsplanerna gå i stöpet.