Efter förra veckans knivskarpa läge då det grekiska parlamentet röstade ja till regeringen Papandreous besparingar, kunde eurozonens finansministrar under helgen besluta om ett nytt dellån till Grekland på 8,7 miljarder euro. Pengarna ingår i förra årets rampaket på 110 miljarder euro, villkorade av tuffa besparingar som mött hårda protester i Aten.

Ett ytterligare sjok med nödpengar på 3,3 miljarder euro väntas från Internationella valutafonden, IMF, med sin nytillträdda chef Christine Lagarde, senare i veckan efter att dess styrelse sammanträtt.

Utan de 12 miljarderna euro skulle Grekland ha gjort statsbankrutt inom några dagar under det enorma skuldberg som landet redan har.

De nya pengarna hjälper Grekland över sommaren, men just inte mycket mer. Landets finansiella status är sådan att det är helt avskuret från att ta upp lån på den öppna finansmarknaden. Nya miljardnödlån är nödvändiga samtidigt som eurozonens politiker i det längsta vill undvika att landet tvingas ställa in betalningarna.

Det arbetet försvårades i går då kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s sänkte Greklands kreditbetyg från B till CCC, vilket innebär så kallad skräp-status. Anledningen är de senaste förslagen som förts fram av EU-politiker ihop med vissa euro- peiska banker om att rulla en del av skulderna framåt, för att på så sätt minska Greklands framtida lånebehov.

En 'default' är exakt vad de europeiska politikerna vill undvika.

Louise Cooper, BGC Partner.

Det, menar Standard & Poor’s, är dock detsamma som en sorts betalningsinställelse (default) eftersom återbäringen på de grekiska statspappren då blir lägre än avsett.

Politikerna befinner sig nu därmed i en mycket svår rävsax.

– En ”default” är exakt vad de europeiska politikerna vill undvika. Jag antar att det görs en hel del telefonsamtal nu mellan Europas politiska elit och cheferna på Standard & Poor’s, säger Louise Cooper, marknadsanalytiker vid finansfirman BGC Partners.

Enligt ett av förslagen skulle minst 50 procent av återbäringen från grekiska statspapper som löper ut återinvesteras i en ny 30-årig obligation, och 20 procent investeras i skuld i andra länder som en sorts garanti. På så sätt skulle pressen på eurozonen och Europeiska centralbanken, ECB, att finansiera det blödande landet minska.

Franska banker ställde redan den 27 juni upp på upplägget och tyska banker har något motvilligt gått med på ett liknande upplägg.

En annan lösning som föreslås från finansinstitutioner i Frankrike är att 90 procent av avkastningen återinvesteras i nya femåriga grekiska papper. Framför allt franska banker har stor anledning att se till att Grekland undviker konkurs: de är bland de största långivarna till landet, med investeringar i grekiska statspapper på 15 miljarder euro.

Standard & Poor’s betraktar dock förslagen att rulla lån framåt som en så kallad ”selective default”. Kreditvärderingsinstitutet sa i en kommentar till sin nedgradering i går att den ”ser vissa typer av skuldutbyte och liknande former av rekonstruering som ekvivalenter till en betalningsinställelse”.

Politikerna, med Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy i spetsen, ihop med ECB och IMF överväger nu alla tänkbara alternativ för att finansiera Grekland utan att det tolkas som att landet inte klarar att betala på sina lån.

En grekisk betalningsinställelse riskerar att skapa en ny finanskris, då den skulle svepa en rad banker med sig i fallet samt orsaka cirkus på andra delar av finansmarknaden när försäkringar för mångmiljardbelopp mot en grekisk betalningsinställelse, så kallade Credit Default Swaps (CDS), skulle lösas ut.