Frysta löner för offentliganställda, sänkt tak för hur mycket man får tjäna utan att betala skatt, nedskärningar i sjukvården och för försvaret. Och så skattehöjningar för olja och egenföretagare.
Listan på åtgärder, som i veckan beslutats för att få ned underskotten i Greklands statsbudget är lång. Och den är impopulär.
Det talas om att 150 000 jobb ska bort i offentlig sektor, på ett eller annat sätt.
Mest impopulärt kanske ändå privatiseringsplanerna är, där fastigheter och statliga bolag för 50 miljarder euro ska säljas på några år.
- Det här programmet kommer inte att fungera. Det grekiska folket kommer inte att gå med på detta och det tar sikte på helt fel saker, säger Yanis Varoufakis, professor i nationalekonomi vid Atens universitet till TT.
Han är noga med att beskriva problemet som ett europeiskt problem och inte grekiskt.
- Det är inte Grekland som är orsaken till detta. Grekland är symptomet, precis som Lehman Brothers bara var symptomet för finanskrisen 2008, inte orsaken.
- Skuldkrisen härrör ur det europeiska banksystemet. Det är ett systemfel, som måste åtgärdas.
För grekerna väntar nu några mycket svåra år, befarar Varoufakis. Precis som i Argentinas finansiella kollaps för snart tio år räknar han med att en serie regeringar som saknar stöd från folket nu kommer avlösa varandra.
För att delvis hantera problemen i Europas finanssystem, som Varoufakis pekar på, har både Frankrikes och Tysklands regeringar i veckan gjort upp med storbanker i de båda länderna om att flytta fram löptiden för grekiska obligationslån.
Totalt löper grekiska obligationslån för 112 miljarder euro ut fram till 2014, varav drygt hälften finns i de grekiska bankernas balansräkningar.
Tyska och franska banker sitter på ungefär en femtedel och att avstå från dessa pengar under några år betraktas inte som något större problem i bankvärlden, jämfört med om Grekland tvingas ställa in betalningar.
