Han pekar på att Grekland faktiskt genomfört många åtgärder vilket kanske inte är det intryck man får när media rapporterar från landet.

Stefan Fölster räknar upp ett antal av de drastiska åtgärder som regeringen genomfört:

• Lönerna inom offentlig sektor har sänkts med 15-30 procent.

• Pensionerna har sänkts med 10 procent.

• Anställda inom offentliga sektorn har minskat med 10 procent.

• 2 000 skolor har stängts.

• Skatten på bränsle och, alkohol och cigaretter har höjts.

– De har gjort mycket men mycket återstår ändå att göra, bland annat behöver regeringen genomföra olika tillväxtreformer, säger Stefan Fölster.

Hans prognos för Grekland är att det tar många år innan landets ekonomi är i balans. Landets statsskuld kommer att fortsätta stiga och inte förrän 2014 är Grekland (kanske) nere i ett underskott på 3 procent av BNP.

Stefan Fölster menar att en nedskrivning av Greklands skulder är oundviklig.

– Det är egentligen inte en Greklandskris utan en bankkris, säger Stefan Fölster.

Många stora banker, inte minst i Frankrike och Tyskland, är exponerade mot riskfyllda grekiska lån. Nedskrivningen av Greklands lån leder till betydande förluster i euroområdets banksystem.

De olika regeringarna har förberett sig på ett sådant scenario, menar Stefan Fölster, och lyckas förhoppningsvis förhindra en finanskris genom att återkapitalisera banker som har problem.

Därmed kan de förtroendeproblem som paralyserade banksystemet efter Lehman-kraschen 2008 undvikas.

Men Grekland blir beroende av internationell hjälp under en lång period framöver och kommer inte att återvända till den internationella kapitalmarknaden inom de närmaste åren, spår ekonomerna på Svenskt Näringsliv.

Att Grekland skulle lämna euron ses inte som något troligt alternativ.

– Det är osannolikt att Grekland skulle lämna euron eftersom de då skulle tvingas till ännu större nedskärningar än de som nu diskuteras, säger Stefan Fölster.

Han påpekar också att inget politiskt parti i Grekland har krävt att landet ska lämna euron.

Prognosen från Svenskt Näringsliv visar att svensk ekonomi är tillbaka i en normal tillväxtfas efter en djup nedgång under 2008 och 2009 och sedan en snabb rekyl upp under 2010 och under inledningen av 2011.

Ekonomin bedöms växa med 4,2 procent i år och 2,4 procent nästa år.

– Svensk ekonomi har studsat tillbaka. Vi är snarare en känguruekonomi än en tigerekonomi, säger Stefan Fölster.

Företag och offentlig sektor investerar i snabb takt. Hushållen påverkas av den internationella osäkerheten och sparkvoten ligger kvar på hög nivå.

Mer om Greklandskrisen