BONN Beskedet från Aten kom som en blixt från klar himmel, mindre än en vecka efter EU-toppmötet i Bryssel som under morgontimmarna i torsdags äntligen kunde lägga fram en lösning på eurokrisen som fick marknaderna att jubla.
Enda nackdelen med uppgörelsen var att ingen med säkerhet kunde säga om grekerna verkligen skulle fullfölja sina åtaganden och drar åt svångremmen mer än hittills, eller om protester och politisk kaos skulle fortsätta att lamslå landet.
–Vad Papandreou nu gör är att försöka få ett demokratiskt stöd för fortsatta åtstramningar och för en genomgripande ekonomisk liberalisering av ekonomin, tror Francois Cabau vid Barclays Capital där man räknar med att Papandreou kommer att vinna omröstningen i parlamentet och möjligen också folkomröstningen.
Stödet för Papandreou är dock bräckligare än någonsin. Parlamentsledamoten Milena Apostolaki från det egna regeringspartiet PASOK förklarade i går att hon lämnar partiet och motiverade detta med att folkomröstningen splittrar landet. Samtidigt uppmanade i ett öppet brev sex PASOK-medlemmar premiärministern att avgå. Enligt medierna har han i dag ett stöd på bara 151 röster i parlamentet, en majoritet på en enda röst.
Marknaderna reagerade i går med panik. Inom loppet av minuter föll kurserna på bred front. Omkring 64 miljarder euro utplånades i ett nafs enbart på EuroStoxx50 som samlar de 50 största börsnoterade företagen i Eurozonen. Hårdast drabbades bankerna. Tyska Commerzbank föll med 11 procent, Deutsche Bank med 9 procent och franska Société Générale med 14 procent.
Det var som om lättnaden i förra veckan hade förbytts i förtvivlan över att det grekiska dramat aldrig tycks vilja ta slut.
–Läget är så tajt att det i praktiken rör sig om en folkomröstning om fortsatt medlemskap i valutaunionen, sa i går Finlands Europaminister Alexander Stubb.
Nobelpristagaren i ekonomi, Christopher Pissarides, betonade att det är i dagsläget är svårt att förutsäga vad som kommer att hända ifall grekerna röstar ner sparpaketet.
– Men klart är att Grekland skulle få ställa in betalningarna med omedelbar verkan. Och jag kan knappast tänka mig att de i så fall skulle kunna vara kvar i eurozonen.
Papandreou motiverade sitt överraskande beslut sent på måndagen med att den grekiska befolkningen själv måste avgöra landets öde.
– Vi litar på våra medborgare, på deras sunda förnuft och på deras beslut, förklarade han inför det egna socialistpartiet.
Evangelos Venizelos, landets mäktiga finansminister, satte fingret på den ömma punkten. Medborgarna måste svara på frågan: är vi för Europa, för eurozonen och för euron?
Omröstningen ska enlig Papandreou hållas inom de närmaste veckorna. Allt tyder på att den kommer att bli en nagelbitare. Nästan 60 procent av grekerna är emot sparpaketet som bland annat innebär att tiotusentals jobb i den offentliga sektorn bortraderas och löneavtal i det privata näringslivet rivs upp.
Den borgerliga oppositionen gick i går till hård attack mot den planerade folkomröstningen och krävde i stället nyval.
– Papandreou är livsfarlig. Han kastar upp Greklands EU-medlemskap som ett mynt i luften, anklagade talesmannen för Nea Dimokratia, Yannis Michelakis.
Papandreou vet att det är ett vågspel. Men han hoppas att grekerna ska väja för risken att landet går i konkurs, banker förstatligas, pengar fryser inne och utbetalningar av pensioner och löner stoppas.
Å andra sidan är stämningen i landet så desperat att man inte kan utesluta att en majoritet av grekerna föredrar ett slut med förskräckelse framför fortsatt plågsam ovisshet.
Svidande kritik mot Papandreou kom i går från Tyskland som står för större delen av hjälpen utifrån.
– Det verkar som om de håller på att dra sig ur uppgörelsen, fräste Rainer Brüderle, före detta ekonomiminister och numera gruppledare för det liberala regeringspartiet FDP.
Debatten kommer att fortsätta på G20-mötet i Cannes. Grekisk kollaps och risken för dominoeffekt i eurozonen är åter på dagordningen.
