Att säga att det är mycket som står på spel, är att uttrycka sig försiktigt. Premiärminister Giorgos Papandreou står sent på tisdagskvällen inför ett av sitt livs mest avgörande ögonblick.
I fredags ombildade han sin regering, ikväll kulminerar en tre dagars lång debatt i ett misstroendevotum. Regeringspartiet Pasok har majoritet i parlamentet, 155 av 300 platser, men det krävs bara att en handfull parlamentariker går emot den egna partilinjen för att Pasok ska falla.
Vad händer om det blir ett nej?
Det blir nyval i Grekland, precis som oppositionspartierna har efterlyst. Det innebär i praktiken att den grekiska staten går i konkurs eftersom EU och IMF hittills sagt att de inte kommer att betala ut nästa del av stödlånet på 12 miljarder euro. För att det ska ske måste Grekland klubba ännu ett sparpaket innan den 3 juli då eurozonens finansministrar träffas igen. Det lär bli svårt i det politiska kaos som skulle bli effekten av ett nej.
Problemet är att IMF, enligt sina stadgar, inte får betala ut pengar om ett låneland inte har sin finansiering garanterad under det kommande året. I Greklands fall beräknas det gamla stödlånet på 110 miljarder euro bara räcka fram till mars 2012. Det innebär alltså att IMF inte kan göra nästa delutbetalning om inte EU-länderna garanterar de grekiska finanserna med ytterligare ett stödlån – något eurozonens finansministrar kom överens om i måndags natt inte kommer att ske förrän parlamentet enats om nästa krispaket.
IMF:s del av juliutbetalningen är ”bara” 3,3 miljarder euro, en summa EU-länderna skulle kunna täcka upp, men en stoppad utbetalning har ett viktigt symbolvärde och skulle med största sannolikhet tolkas som en statskonkurs av omvärlden.
En grekisk konkurs skulle innebära kaos på hela världens finansmarknader. För det första skulle det grekiska banksystemet kollapsa, eftersom de lånat ut stora summor till statskassan. Även tyska, franska och en rad andra länders banker har stora mängder grekiska statspapper och skulle åka på miljardsmällar. Det skulle troligen dels leda till nya stödpaket för bankerna, men framförallt till att den så viktiga utlåningen mellan banker skulle riskera att få allvarliga störningar – och det är det här scenariot som får experter att tala om ett ”Lehman Brothers 2”, eftersom det var det som hände efter investmentbankens konkurs 2008.
Men det här vet Europas politiker, och skulle det bli ett nej ikväll kan vi nog ändå räkna med ett intensivt trixande de närmaste dagarna och veckorna för att undvika det uppenbara. Kanske genom att få det grekiska parlamentet att ändå godkänna något sorts ytterligare sparpaket.
Vad innebär ett ja?
Det är trots allt den troligaste utgången. Det senaste dygnet har flera politiker från oppositionspartierna antytt att de kommer rösta för Papandreou, och att Pasok kommer få den majoritet som krävs även om några av de egna parlamentarikerna går emot partiet.
I så fall har parlamentet ytterligare en utmaning framför sig. Nästa vecka, den 28 juni, ska omröstningen för det nya sparpaketet ske. Blir det ett ja betalas de 12 miljarderna från EU och IMF ut, och eurogruppens finansministrar kan säga ja till ännu ett stödlån vid sitt nästa möte. Det antas vara på åtminstone 85 miljarder euro – en del bedömare talar om så mycket som 120 miljarder euro.
Det viktigaste datumet efter det är den 15 juli. Då förfaller flera gamla lån till betalning, och då måste den grekiska statskassan ha fyllts på av IMF och EU.
