Greklands finansminister George Papaconstantinou.
Foto: Thanassis Stavrakis/AP
Trots EU:s och den internationella valutafonden IMF:s stödpaket till Grekland på 110 miljarder euro, som i och för sig betalas ut i omgångar, så är den grekiska statens kassa tom. Det har gjort att man ligger efter med betalningarna till privata företag, det medger den grekiske finansministern i en intervju med tyska Handelsblatt.
– Vi är i full färd med att skynda på avbetalningen, men vi befinner oss i ett budgetmässigt svårt läge och kan inte använda mer pengar än vi har, säger Giorgos Papakonstantinou till tidningen.
Sammanlagt är den grekiska regeringen skyldig näringslivet 5,35 miljarder euro, eller närmare 50 miljarder svenska kronor. Det gäller såväl inhemska som utländska företag. Enligt finansministern uppgår skulden enbart till tyska företag på hela fem miljarder kronor. Störst fodran sägs tyska Siemens ha. Enligt Handelsblatts beräkningar uppgår skulden till “ett tvåsiffrigt miljonbelopp” - i euro. Det innebär i så fall att Grekland är skyldig koncernen knappa 100 miljoner kronor, om inte mer.
Till större delen så handlar det om infrastrukturuppdrag som gjordes innan de olympiska spelen, som hölls i Aten 2004. Även byggjätten Hochtief har byggt infrastruktur i Grekland, bland annat två motorvägssträckningar. I Hochtiefs fall uppgår skulden till nästan 70 miljoner kronor.
Mer oroväckande för den grekiske finansministern är nog de interna skulderna. Även en rad grekiska byggföretag väntar på pengar från staten – flera av dem står enligt medieuppgifter på randen till konkurs. Något som definitivt inte hjälper finansminster Papakonstantinou att få fart på den grekiska ekonomin igen.
I intervjun säger finansministern att Grekland kommer att klara finanserna med hjälp av krispaketet året ut, men att man redan nästa år måste ge sig ut på den privata obligationsmarknaden och sälja statspapper för mellan 25-30 miljarder euro. Samtidigt höjs allt fler röster om att Grekland står nära en omstrukturering och avskrivning av den gigantiska statsskulden. Rykten som knappast ökar riskaptiten bland privata investerare.



