Visserligen kunde man igår dra en liten lättnadens suck då Greklands regering med knapp marginal klarade en förtroendeomröstning i parlamentet. Mardrömsscenariot med en regeringskris ovanpå finanskrisen är undanröjt för stunden, och utsikterna något ljusare om att samma parlamentariker i Aten också antar reformpaketet med skattehöjningar och neddragningar som Internationella valutafonden (IMF), Europeiska centralbanken (ECB) och övriga euroländer har ställt som villkor för nya nödlån, som ska upp för omröstning i nästa vecka.

Men så länge reformpaketet inte är i hamn så har man inte löst någonting. Enligt tidigare scheman så skulle man redan under toppmötet i dag och i morgon klubba beslut om låneutbetalningen till Grekland, och då helst skapa glädjeskutt på världsmarknaderna så att landets absoluta skräpstatus som låntagare omvärderas.

Tyskland, Nederländerna och Finland visade dock missnöje med det grekiska reformpaketet. De tre vill att den privata sektorn ska tvingas att vara med i en ny räddningsaktion av Grekland, medan ECB och de andra euroländerna vill att privat deltagande bara ska vara frivilligt.

De länder som går på frivilliglinjen hoppas kunna övertala privata fordringsägare att backa med indrivningen av gamla skulder, så att de grekiska skattebetalarna inte behöver ta hela smällen för att betala tillbaka på nya eurolån. Förhoppningarna är att EU-ledarna lyckas enas om frågan på toppmötet.

Men bara timmarna före förtroendeomröstningen för Greklands regering sade Fitch, ett av de tre stora kreditvärderingsinstituten, att man skulle förklara landet bankrutt om den privata sektorn gick med på ens den allra mest försiktiga och frivilliga hjälp till en räddningsaktion.

Tekniskt sett så betyder privat inblandning att Grekland inte kan betala sina skulder, och därmed så måste det förklaras bankrutt, menar Fitch. EU-ledarna kan tänkas behöva trippa på tå kring frågan om privathjälp.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har också i sista stund inför toppmötet kastat in ett förslag om att göra en förskottsutbetalning på en miljard euro ur EU:s strukturfonder som kontanthjälp till Aten, pengar som egentligen varit avsatta för olika projekt i Grekland. Samma idé har luftats i EU-parlamentet. Pengar ska skakas fram.

Utöver detta ska man diskutera den verktygslåda med krisförebyggande, ekonomiska åtgärder som ska förhindra att den gemensamma valutan euron hamnar i gungning igen: sex lagförslag om gemensamma ekonomiska företaganden kring bland annat skatter och utgiftstak; hur en permanent räddningsmekanism som de som Grekland och senare Irland och Portugal fått hjälp ur ska byggas upp för framtiden och om mer översyn från Bryssel av EU-ländernas budgetar och ekonomiska politik.

En enda punkt på mötesschemat kan bli föremål för glada lyckönskningar och leenden framför kamerorna: man kommer att skaka hand på att italienaren Mario Draghi blir ny chef för ECB när fransmannen Jean-Claude Trichet avgår i höst. Den italienska riksbankschefen gjorde ett gott intryck vid ett förhör i EU-parlamentet i förra veckan, och anses ha en tillräckligt ”hökaktig” inställning till inflation - att den ska hållas låg till varje pris - för att Tyskland ska gå med på att ha en sydeuropeisk ledare i ECB-skrapan i Frankfurt.