BONN Tunnelbanan i den grekiska huvudstaden Aten står i dag stilla och i medierna runt om i landet strejkar journalisterna när den så kallade trojkan med representanter för Internationella valutafonden (IMF), Europeiska Centralbanken (ECB) och EU börjar nagelfara den grekiska sparpolitiken.
Åtstramningarna som håller Grekland i ett järngrepp sedan snart två år tillbaka har lett till att de anställda på många av landets tidningar och radiostationer inte har fått sin lön på flera månader. Även i apoteken har krisen nu slagit igenom med full kraft. Läkemedel ges inte längre ut mot recept utan bara mot betalning i kontanter. Orsaken är att de statliga försäkringskassorna inte längre betalar sina räkningar hos apoteken. Dessa får i sin tur inga läkemedel från grossisterna om de inte betalar kontant i förväg. Det är ond cirkel som tydligt visar hur rädsla och misstänksamhet drar landet allt djupare ner i eländet.
Trojkan, som i dag börjar sin granskning av de grekiska räkenskaperna, lämnade Aten i oktober förra året. Uppgiften den nu står inför är att följa upp finanspolitiken och de utlovade besparingarna. I fokus är framför allt utvecklingen av skatteintäkterna, nedskärningarna i den offentliga sektorn och de eftersträvade intäkterna genom privatiseringar.
På spel står utbetalningen av den sjunde delkrediten på 5 miljarder euro som ingår i det första stödpaketet på 110 miljarder euro från 2010. Dessutom det planerade nya krisstödet på 130 miljarder euro som ska hålla landet flytande under de kommande åren.
Avgörande är slutligen att Aten kommer överens med de privata långivarna om en skuldavskrivning. Målsättningen är att sänka skulderna till banker, försäkringsbolag, fonder och privatpersoner på sammantaget 206 miljarder euro med 100 miljarder euro.
Detta är en förutsättning för det nya stödpaketet. Utan en uppgörelse blir det inga nya pengar. Det är IMF:s glasklara budskap till Grekland men också till borgenärerna som spelar ett högt spel.
Bankerna som representeras av Institute of International Finance (IIF) är till stor del beredda att avstå från 50 procent av det nominella värdet i utbyte mot nya grekiska statspapper med långa löptider. Men de pockar på räntor som enligt bland annat Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble är för höga, minst 4 procent i stället för högst 3 procent som Berlin är berett att acceptera.
Helt andra intressen har tunga hedgefonder som har köpt grekiska statspapper till låga priser och samtidigt investerat i motsvarande kreditförsäkringar. Dessa har inget att vinna på en frivillig uppgörelse utan spekulerar i att Grekland tvingas ställa in betalningarna och att kreditförsäkringarna träder i kraft.
Enligt uppgifter i medierna är för närvarande inte mer än högst 75 procent av de privata långivarna beredda att gå med på en förhandlingslösning. Ursprungligen räknade man med minst 90 procent. Allt annat innebär att euroländerna och i första hand Tyskland får skjuta till mer pengar för att Grekland ska kunna sänka statsskulden från i dag 160 procent av BNP till 120 procent fram till 2020.
Förhandlingarna med bankerna och försäkringsbolagen fortsätter i morgon och måste enligt de flesta vara i hamn senast den 29 januari när EU-ledarna möts i Bryssel. Det blir förmodligen först då som alla pusselbitar ska falla på plats.
Stupar förhandlingarna är det bara frågan om veckor innan Grekland går över styr. Den 20 mars förfaller statslån på 14,4 miljarder euro till betalning. Pengar som Grekland inte har en chans att uppbringa på egen hand.
Omvänt skulle en uppgörelse med de privata långivarna bana väg för det nya stödpaketet. Frågan är bara om det inte måste förstärkas. Sedan det klubbades förra året har den grekiska ekonomin försämrats mer än förutsett.
BNP väntas minska med minst 3 procent i år och enligt ekonomerna vid Citigroup kommer att recessionen att hålla i sig fram till 2015.
