De europeiska bankaktierna fortsätter att störtdyka. De franska bankerna Société Générale, BNP Paribas och Crédit Agricole hör tillsammans med de tyska storbankerna Deutsche Bank och Commerzbank till de största förlorarna.

Under gårdagen tappade samtliga runt 10 procent. En anledning är att det spekuleras i att kreditvärderingsinstitutet Moody’s kommer sänka kreditbetyget för de franska bankerna på grund av deras stora innehav av lån till de så kallade PIIGS-länderna; Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Lån som även tynger de tyska bankerna.

Förutom bankproblemen bidrog Tyskland till att skapa oro eftersom mycket tyder på att landet förbereder sig för en grekisk konkurs.


I helgen skrev den ansedda tidningen der Spiegel att det tyska finsansdepartementet skissar på olika scenarier där Grekland ställer in betalningarna. Den tyske näringsministern och vice-kanslern Philipp Rösler skrev dessutom i en uppmärksammad artikel att man måste våga diskutera en grekisk statskonkurs. Något som inte direkt lugnade marknaderna.

– Det mesta talar för att Grekland kommer att gå i konkurs. Men om det sker de närmaste veckorna eller senare i höst är svårt att säga, säger Pär Magnusson, ekonom på banken RBS.

Fokus ligger nu på den nästa utbetalningen från länderna i eurosamarbetet och internationella valutafonden IMF. Totalt är det nästan 80 miljarder kronor som regeringen i Aten ska få mot att landet uppfyller långivarnas tuffa ekonomiska villkor.


För att kontrollera att Grekland genomför de utlovade åtgärderna inför varje utbetalning granskar representanter från bland annat IMF statsfinanserna. En kontroll IMF avbröt förra veckan eftersom Grekland ansågs ligga för långt efter i reformarbetet.

Grekland svarade i helgen med att införa en temporär fastighetsskatt för att blidka euroländerna och IMF, och säkra nästa utbetalning som väntas inom ett par veckor. Skatten väntas inbringa nästan 20 miljarder kronor till den i princip tomma statskassan. Utan nästa del av stödlånet klarar sig inte Grekland särskilt länge. Enligt grekiska regeringen finns det bara pengar för de statsanställdas löner och räntekostnader i ytterligare en månad.


Den grekiska huvudvärken tär ordentligt på medlemsländerna inom eurosamarbetet och i resten av EU. På torsdag träffas eurogruppens finansministrar i polska Wroclaw. Där väntas de tongivande länderna Tyskland och Frankrike upprepa kraven på att det grekiska reformarbetet inte får tappa fart. Framförallt är det Tyskland och förbundskansler Angela Merkel som måste visa hemmaopinionen att pengarna inte betalas ut utan motprestation.

Även Finlands krav på pant i utbyte mot pengar ska diskuteras. Finland kräver att Grekland deponerar motsvarande 5 miljarder kronor på ett konto som pant för att den finska lånedelen på nära 14 miljarder kronor ska betalas. Om Finland får gehör för sina krav lär andra länder inom eurogruppen följa efter.

Problemet är att många marknadsbedömare inte litar på politikernas förmåga att lösa krisen. En oro den tyska debatten nu bidrar till att öka. Därför riktas blickarna mot den europeiska centralbanken ECB, som i praktiken kan köra över politikerna i euroländerna.


I ECB:s direktion kan nämligen Grekland tillsammans med andra problemländer lägga sina röster för att fortsätta stödköpa grekiska statsobligationer. Det behövs bara en enkel majoritet för att köra över Tyskland.

– ECB kan lätt shanghaia EU:s förhållningssätt mot Grekland. Om ECB fortsätter att villkorslöst köpa upp lån från skuldkrisande länder är det i direkt kollisionskurs med EU-politikernas intentioner, säger Pär Magnusson på RBS.

I praktiken kan ECB:s köp av lån, utan finansiella motkrav, ses som ett införande av ett slags euroobligationer. De mer välbeställda länderna i eurosamarbetet får betala för krisländerna. Vilket skapar stora spänningar. I fredags lämnade ECB:s chefsekonom Jürgen Stark oväntat banken, anledningen sägs vara hans motstånd mot stödköpen.

– ECB:s stödköp kan fungera ett tag. Men för eller senare måste ECB ta kreditförluster på lån från de krisande länderna. Den notan kommer bland annat Tyskland att få betala, säger Pär Magnusson.

Det har Tyskland ingen större lust med. I helgen publicerades en opinionsundersökning som visar att 53 procent av tyskarna motsätter sig ytterligare stöd till Grekland.