Kan Grekland gå i konkurs?
– Stater går inte i konkurs. Ett land slutar att kunna betala, till exempel räntor och amorteringar. Då skuldförhandlar man och kommer fram till en nivå till vilken man kan skriva ned skulderna, säger Robert Bergqvist.
Enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors kan det vara nödvändigt att skriva ner Greklands skulder med upp till 70 procent.
Kommer Grekland att lämna euron som valuta?
– Först om man märker att de samhällsekonomiska kostnaderna för reformen blir för stora och drabbar för många, då kan skuldavskrivning komma på fråga. Då - men det här ligger långt fram - kan det också vara nödvändigt att överväga att lämna valutaunionen och skriva ner värdet på den nya valutan, säger Robert Bergqvist.
Hur märker befolkningen av krisen?
– Än så länge så har man det ganska bra, precis som i många kriser tar det några månader efter att politiken sjösätts till själva effekten kommer. I till exempel Sverige på 90-talet tyckte man först att man hade det riktigt bra när räntan sänktes. Men sedan märker man att det blir hål i plånboken, säger Robert Bergqvist.
Hur mycket behöver Grekland låna och när kommer man överens med EU och IMF?
Diskussionerna gäller ett lån på upp till 120 miljarder euro, motsvarande 1 157 miljarder kronor, till och med 2012. Euroländerna har lovat att ställa upp med 30 miljarder euro i år. IMF väntas bidra med 15 miljarder.
Förhandlingarna om lånet till Grekland från dels Eurozonen, dels IMF, beräknas komma i hamn i helgen eller början på nästa vecka. Men SEB:s chefekonom Robert Bergqvist hoppas också på en generell överenskommelse om krisprogram för andra länder.
– Jag tror att man måste komma överens om något bredare stödprogram. Frågan om vad som händer om det blir problem i tex. Portugal eller Spanien, kommer nu upp. Jag förväntar mig därför ett konkret Greklandavtal men också mer detaljer kring en stöd- eller lånemekanism för andra länder som kan hamna i en statskris, säger Robert Bergqvist.
Det var i förra veckan som premiärminister George Papandreou tvingades aktivera räddningsprogrammet från euroländerna och IMF efter att ha misslyckats med att övertyga finansmarknaderna att Grekland kunde få kontroll över sin ekonomi.
Hur har de grekiska politikerna själva styrt upp situationen?
– Det finns en bättre krismedvetenhet idag, men man har fortfarande inte riktigt fullt ut förstått allvaret. Då kan man inte heller begära att mannen på gatan ska göra det. Det är en bit kvar innan politikerna fullt ut har accepterat vad man står inför. Men nu kommer den inhemska ekonomin att krympa och grekerna kommer att gå en tuff period till mötes.
I Grekland planeras nya strejker, hamnarbetarnas den 1 maj och till den 5 maj har det kallats till en ny generalstrejk. Hur ska regeringen få grekerna att inse allvaret?
– Det kommer inte att bli lätt att föra ut budskapet: detta väntar och det finns ingen annan väg framåt, säger Robert Bergqvist.
Han understryker vikten av ett starkt politiskt ledarskap och att alla partier måste stå bakom reformen.
– Det kommer inte att fungera om det finns partier som inte ställer upp på det, då blir det en splittring.
I går, torsdag, besökte premiärminister George Papandreou arbetsgivarorganisationer och fackföreningsledare för att informera om reformen.
Ska man som turist fortsätta att åka till Grekland?
– De här reformerna är en del i läkningsprocessen. Det vore föröande om inte världen fortsatte resa till Grekland och köpa grekiska varor.
Vilka är åtgärderna för att få bukt med den ekonomiska krisen?
Grekland har gått med på ett sparprogram som ska omfatta 24 miljarder euro, drygt 230 miljarder kronor, för att få ta del av stödet.
En stor del av sparandet ska ske i offentlig sektor som sysselsätter 13 procent av landets arbetsstyrka idag. Lönerna i offentlig sektor ska frysas under en treårsperiod, momsen ska även höjas med mellan två och tre procentenheter och de två extra månadslöner som arbetare i offentlig sektor får, ska slopas. Dessutom ska pensionssystemet ses över, bland annat höjs pensionsåldern. Financial Times har pratat med Greklands socialminister som säger att medelpensionsåldern höjs från 53 till 67 år. Dessutom kommer också säsongsbonusar som betalats ut till pensionärer att slopas.
Privatiseringar ska också dra in pengar till statskassan, både statliga bolag och fastigheter ska säljas ut.
Många har också poängterat att kontrollen över vilka som betalar skatt måste bli bättre.
– IMF har varit inne på att man måste skärpa både insamlingen och kontrollsystemen, säger Robert Bergqvist.
Hur har euroländerna bemött Greklands kris?
– Agerandet från eurozonsländerna de sista veckorna har varit katastrofalt dåligt. Det är så här man inte ska bedriva krispolitik. I ett liknande läge måste man visa enighet, man ska inte vara lam, inte långsam och heller inte bara reaktiv utan proaktiv. Men eurozonsländerna har gjort allt fel. De har varit lama, oeniga och har reagerat långsamt, säger Robert Bergqvist.
Både Spanien och Portugal har också kraftiga budgetunderskott, ligger de lika risigt till?
Portugals underskott var i fjol 9,4 procent och Spaniens 11,2 procent. Sveriges ligger på 0,5 procent, bäst av EU-länderna.
– Den stora skillnaden är att både Spanien och Portugal har agerat produktivt innan en akut kris med saneringsprogram. Grekland har också en förtroendekris, man har inte vetat exakt hur läget i landet har varit eftersom man fuskat med statistiken. Den krisen har inte Spanien och Portugal.
Lettland och Island har redan hamnat i ekonomiska kriser, är situationerna jämförbara med Greklands?
– På Island handlade det om att ett finansiellt problem i bankerna överfördes till att bli ett statsfinansiellt system, när staten fick ta över bankernas skulder när banksystemet kollapsade. I Grekland har man inte sparat i ladorna under de goda tiderna, som man ska. Därför har man haft en svag statsfinansiell utveckling.
– Lettlands kris är mer jämförbar med Greklands, även om det handlar om en mycket mindre ekonomi. Där fanns heller inte insikt från början, men de har valt att bedriva en tuff politik och tagit tag i det. Nu ser man också att det börjat vända.
