Tidigt på måndagsmorgonen stormades Akropolismonumentet i Aten av aktivister från det kommunistiska fackförbundet Pame som hängde upp jättelika banderoller. På grekiska och engelska stod det att läsa: Folket har makten och kommer aldrig att ge upp. Förbered en motattack!

Protesterna fortsätter i dag med en 48 timmars generalstrejk. Protestmarscher ska äga rum i 65 städer runtom i landet samtidigt som de folkvalda diskuterar det omstridda sparpaketet på 28 miljarder euro och planerade privatiseringar på 50 miljarder euro som ska genomföras utöver redan beslutade åtstramningar.

Fackets generalstrejk ses av kritiker som ett försök att försvara de anställdas intressen i den offentliga sektorn och framför allt i de statsägda företagen där många har privilegier som får privatanställda att blekna av avund.

Allvarligare för regeringen är det jäsande missnöjet i befolkningen där allt fler befarar att sparpolitiken inte bara stryper ekonomin utan också slår orättvist mot låg- och medelinkomsttagare, pensionärer och barnfamiljer.

– Jag vet att åtgärderna är tuffa och på många sätt orättvisa, medgav Greklands nye finansminister Evangelos Venizelos i helgen. Men det är enda vägen att avsluta förhandlingarna med EU och IMF och få nya lån.

Premiärminister Giorgos Papandreous socialdemokratiska parti Pasok har en hårfin majoritet på bara 155 av totalt 300 röster i parlamentet. Men fyra ledamöter från regeringslägret överväger att rösta emot åtstramningarna, uppgav i går tidningen Kathermerini.

För att få igenom sparpaketet måste två krav vara uppfyllda. Dels krävs enkel majoritet av alla vid omröstningen närvarande ledamöter, dels två femtedelar av parlamentets mandat.

– Vi räknar trots allt med att Papandreou kommer att få igenom paketet. Kanske med hjälp av oppositionella Demokratiska alliansen, skrev Barclays Capital i går.

Knepigare kan det bli på torsdag då parlamentet röstar om de lagar som behövs för att omsätta planen. Hårt omstridda är bland annat flera privatiseringar av statsägda företag. Flera ledamöter kritiserar också enskilda skattehöjningar.

I EU förbereds under tiden en plan B i händelse av att regeringen i Aten skulle förlora omröstningen. Det bekräftade i helgen Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble som förklarade att EU i sådana fall skulle koncentrera sig på att förhindra att krisen smittar av sig.

– Avgörande är att vi i sådana fall snabbt ser till att finanssystemet och andra EU-stater inte smittas, manade han i en intervju med Bild am Sonntag.

För Greklands del måste ett bakslag i omröstningen inte leda till omedelbar statskonkurs. Regeringen i Aten skulle kunna försöka skrapa ihop pengarnas som behövs för att betala tillbaka de lån som förfaller i juli. Samtidigt skulle Grekland med all säkerhet gå mot snabbt nyval. Dessa skulle enligt alla prognoser vinnas av konservativa Nea Dimokratia med Antonis Samaras i spetsen.

En seger nu på onsdag och torsdag räddar däremot Grekland på kort sikt. På söndag möts Eurozonens finansministrar för att godkända sin del av stödpaketet på 12 miljarder euro. Den 8 juli möts Internationella valutafonden i samma ärende. Återstår sedan bara att sy ihop nästa stora stödpaket på uppskattningsvis 120 miljarder euro som ska gälla fram till 2015.