Ingen människa är en ö brukar det heta. Men uttrycket omfattar det mesta som ingår i ett sammanhang. Fast när det gäller de svenska bankerna kan man börja undra om de har lyckats skapa sig ett eget universum i en allt mer kaotisk omvärld. Kärnaffären, in- och utlåningen, rullar på riktigt bra. I kombination med att bankerna håller i sina kostnader så lär de fortsätta försvara lönsamheten. Därmed skulle de samlade bankvinsterna för 2011 spränga 60-miljardersvallen, enligt en prognossammanställning av SME Direkt. Det motsvarar i princip den årliga svenska statsbudgeten för hälsovård, sjukvård och social omsorg.
De svenska bankerna hör till Europas bäst kapitaliserade och det är bäddat för inte bara en utan två fester. Aktieägarna förväntar sig att få dela på 30 miljarder kronor i utdelningar, samtidigt får de bankanställda 4–6 miljarder kronor i bonus och extra avsättningar. Vare sig börsen, ägarna eller analytiker ser särskilt stora moln vid de svenska bankernas horisont.
Även om EU-beslutet i förra veckan innebär ett bakslag för i synnerhet Handelsbanken, som måste skrapa ihop ytterligare 10 miljarder för att möta nya kapitalkrav, så är kraven tillfälliga. Med bankens intjäningsförmåga bör det inte vara några problem att dela ut hälften av vinsten för 2011 i enlighet med marknadens tidigare prognoser. Också Swedbank drabbas av EU-beslutet och tvingas sätta av ytterligare pengar, men de 3 miljarder kronorna bör inte heller hota aktieägarnas utdelningsförhoppningar.
Under den senaste månaden har bankaktierna rusat med mellan 20–30 procent sedan årslägsta i september. Men trots rallyt så innebär nuvarande vinstförväntningar att den förväntade direktavkastningen ligger på mellan 4,7 upp till nästan 6,0 procent. Det är betydligt mer ränta än vad kundernas sparpengar får på bankkontona. Men det är klart, att investera i bankaktier innebär en högre risk än att ha pengarna på kontot.
Riskerna för de svenska bankerna är inte obetydliga men i jämförelse med förra krisen så finns det ett rejält plus. Det finns ingen lånefest i Baltikum att betala för. Samtidigt har de svenska bankerna betydligt större kapitalbuffertar än 2008. Sammantaget kommer det krävas väldigt mycket innan bankerna behöver gå till aktieägarna och be om nya pengar som Nordea, SEB och Swedbank tvingades göra 2009.
Risken för att Riksbanken, Riksgälden eller Finansinspektionen ska behöva tumma lite på reglerna eller ge ett handtag med bankernas finansiering som delvis skedde under förra krisen är lite större. Men priset på en hjälpande hand från staten har knappast blivit dyrare eller svårare att få sen sist.
Riskerna som de svenska bankerna löper är i stället framför allt en akut likviditetskris. En risk som man delar med det euroepiska och globala banksystemet. Men går den lika snabbt över som förra gången, i samband med Lehman, lär den inte vara tillräcklig för att trigga i gång vare sig stora kreditförluster eller långvarigt högre kostnader för bankerna själva att låna upp pengar.
Ett annat hot mot de svenska bankvinsterna är en seg och utdragen lågkonjunktur till följd av skuldkrisen. Det skulle få den svenska Riksbanken att inte bara retirera från alla planer på att höja styrräntan. Utan också att förbereda sänkningar för att hålla den svenska ekonomin på rätt köl.
En sjunkande reporänta gör det svårare för bankerna att leka kurragömma bakom räntepunkter. Prissättningen blir för tydlig och kunderna har bättre möjligheter att pressa priset på sina bolån. Men en räntesänkning får inte genomslag i vinsterna förrän 2012.
Kort och gott verkar det som att de som spekulerat i bankaktier under oktober har satsat rätt. Även om riskerna för banksektorn, oron för skuldkrisen och hot om förändrade kapitalkrav, stökar till prognoserna så ser det ut att bli rekordmycket pengar i utdelning och minst en handfull miljarder i bonus till de anställda.
Och förresten. Det hägrande vinstrekordet är bra att ta upp med din personlige bankman nästa gång han eller hon vill försämra dina villkor på bolånet eller sparkontot.
