Commodore 64 tillverkades mellan 1982 och 1994.
Även om de flesta branscher i dag genomgått sina digitaliseringsstålbad, så har teknikskiften långt ifrån spelat ut sin roll. Finska mobiljätten Nokias stora problem är resultatet av en övergång från en värld där fokus låg på hårdvara till att fokus numera alltmer ligger på mjukvaran. Nokia är bra på snygga och stabila konstruktioner och bra på att kapa tillverkningskostnader, men man hade inte mycket att sätta emot när mobilköparna vände företagets produkter ryggen till förmån för Apples Iphone eller telefoner med Googles Android.
Steget från mobiltelefon till smartphone kan ses som ett stort steg, inte minst från Nokias eget perspektiv, men det handlar egentligen om flera ganska små förändringar snarare än en större.
– Mycket av det som sker i dag är rena vidareutvecklingar av existerande teknik. Den stora skillnaden är att ett sådant steg i dag inte tar tio år utan kan ske på tio dagar, säger Micael Dahlén, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Och vi konsumenter är med på noterna. Vi tar till oss av ny teknik så snabbt att etablerade teorier om hur vi tar till oss ny teknik tappat all relevans. Även om vi redan har en fullt fungerande produkt, så sneglar vi intresserat på den allra senaste modellen och drömmer om den kommande.
– Inställningen att nytt också innebär bättre har slagit igenom fort. Det är en enorm skillnad mot hur det såg ut för bara några år sedan, säger Micael Dahlén.
– För dagens teknikföretag innebär det att planeringshorisonterna blir allt kortare. Långsiktig planering innebär att man gör investeringar i tid och i skala som ska ge fördelar på lång sikt. Men i många branscher handlar det om att få ut saker på marknaden som kan ge fördelar här och nu. Utvecklingen går så snabbt att man ändå inte kan behålla den fördelen någon längre tid.
Mycket av teknikutvecklingen sker dessutom utanför de företag som faktiskt tillverkar konsumentprodukterna. De köper in sina processorer, minnesmoduler och grafikchip från samma källor och lägger ut monteringen på samma kinesiska fabrikskomplex. Alla får tillgång till samma teknik ungefär samtidigt och med ungefär samma förutsättningar.
Det är en viktig förklaring till att tillverkarna alltmer använder sig av mjukvara, användarupplevelse och varumärkesbyggande för att sticka ut.
Detta är resultatet av den utveckling som inleddes i det teknikskifte som slog undan fötterna för Facit i Åtvidaberg. I början av 1970-talet gick Facit från välmående industrijätte till konkursmässigt på bara ett par år, när världen upptäckte den elektroniska räknemaskinen.
Steget från mekanik till elektronik innebar att inträdesbarriären till att starta tillverkning av miniräknare på kort tid blev så låg att marknaden svämmade över av olika modeller från nästan lika många olika tillverkare. Räknemaskinen blev en konsumentprodukt och i samma stund som man kunde köpa en miniräknare i bokhandeln försvann behovet av Facits väl utbyggda nätverk av säljkontor. Enbart i Sverige fanns närmare 90 stycken.
Om Facit kanske hade kommit ut med en ny modell vart tredje år, där de största förändringarna inte sällan var rent kosmetiska, så kunde konkurrenterna släppa nya modeller ett par gånger om året och varje gång släppa en billigare och bättre modell.
Men att säga att Facit missade tåget och att antyda att företaget inte hade en aning om vad som komma skulle är missvisande, enligt Christian Sandström, forskare på KTH och Ratio som disputerade vid Chalmers förra året med en avhandling om just effekterna av teknikskiften.
– Redan 1965 slöt Facit ett avtal med Sharp som gjorde att de kunde sätta sitt eget namn på den japanska tillverkarens elektroniska räknemaskiner. Den strategin fungerade relativt bra i det korta perspektivet, säger han.
– Men ingen hade räknat med att skiftet skulle gå så fort. Facit var dock inte ensamma om att missbedöma hastigheten i det. Ingen tillverkare av mekaniska räknemaskiner överlevde digitaliseringen.
En liknande utveckling drabbade kamerajätten Kodak åren runt millennieskiftet. Kodak dominerade mycket av marknaden för film, kameror och andra fotoprodukter under stora delar av 1900-talet och var ledande i forskning kring digital bildteknik. Bland annat producerade man den första megapixelsensorn. I början av nittiotalet tog företaget fram en prognos för internt bruk som pekade på att digitalkameror skulle stå för hälften av marknaden år 2004. Det skedde år 2003, så förutsättningarna för ett lyckat skifte till digitala produkter fanns där. Men trots att de hade en bra bild av vad som skulle hända är dagens Kodak knappt ens en spillra av sitt forna jag.
– Det är ungefär som att ta en fisk ur havet och kasta upp den på land. Under miljontals år av evolution har den utvecklat fantastiska egenskaper för att leva under vattnet. På land är det kört. Då spelar det ingen roll om fisken fått 10 eller 30 år på sig att förbereda sig på ett liv på land.
1. Facit
Deras räknemaskiner såldes över hela världen. 1970 hade koncernen 14 000 anställda, kontor i 140 länder och omsatte närmare 1 miljard kronor. Två år senare var bolaget konkursfärdigt. Elektroniska miniräknare från Japan var smidigare, snabbare och betydligt billigare.
2. Palm Pilot
Företagets enheter var framgångsrika i affärsvärlden och bland teknikfrälsta. Men företaget präglades av instabilitet och man lyckades aldrig popularisera konceptet. När vanliga konsumenter fick upp ögonen för datorlika mobiltelefoner var Palm nästan bortglömt. I slutet av sommaren kom nye ägaren HP:s besked att lägga ner satsningen på produkter baserade på Palms Web OS.
3. Arkadspel
Spel som Space Invaders, Pac-Man och Afterburner låg i teknikens framkant och slukade mången veckopeng. Men utvecklingen hann ikapp i slutet av 80-talet och vid mitten av nittiotalet kom den slutgiltiga dödsstöten – de vanliga spelkonsolerna kom ikapp prestandamässigt.
4. MP3-spelaren Jens of Sweden
Priserna var fortfarande höga, marginalerna goda och produkterna populära. Svenske entreprenören Jens Nylanders företag Jens of Sweden sålde mängder av spelare. Men kvalitetsproblem och återförsäljare som inte betalade drev bolaget i konkurs.
5. Personsökaren
I inledningen av Latin Kings-låten Halva inne sjungs det "så varför är ditt nummer alltid på min minicall". Minicall var det svenska namnet på tjänsten, som i vissa kretsar fick stort genomslag – även bland privatpersoner. Den blev snabbt utkonkurrerad av mobiltelefonen, men tekniken finns kvar och används av bland annat räddningstjänst.
6. Sony Walkman
Men när mp3-tekniken växte i popularitet gjorde man ett par misstag. Först struntade man i utvecklingen och satsade vidare på prestigeprojektet Minidisc. Sedan, när man väl insett sitt misstag och började bygga Ipod-liknande spelare, drabbades man av ett akut fall av hybris; Sony ville äga själva formatet också och följaktligen behövde man som användare både använda Sonys eget program för att fylla sin spelare med musik och dessutom konvertera alla mp3-filer till Sonys eget Atrac-format. Sony lyckades aldrig ta några marknadsandelar från Apple, även om spelarna i dag är betydligt bättre.
7. Atari 2600
Men programmerarna var missnöjda med Ataris ovilja att ge dem erkännande och startade egna spelutvecklare. Snart ville alla få en del av den snabbväxande marknaden och tredjepartsutvecklingen exploderade.
Marknaden översköljdes av usla spel och några våldspornografiska titlar fick stor uppmärksamhet. Konsumenterna började tröttna och när Ataris egna prestigeproduktioner som erkänt usla filmlicensspelet E.T. floppade försvann marknaden helt.
Inte bara Atari tappade sin särställning, hela tv-spelsmarknaden gick kräftgång. Det vände först när Nintendo gjorde sitt intåg på marknaden. Atari gjorde några comebackförsök, men var aldrig riktigt nära att lyckas.
8. Kodak
I många år dominerade bolaget den analoga kameravärlden, inte minst på filmsidan. Men Kodak klarade inte av att omsätta sina analoga framgångar till mycket annat än förluster i den digitaliserade världen.
Förra kvartalet gick bolaget med närmare 180 miljoner dollar i förlust. I dag värderas Kodak till en bit under 800 miljoner dollar på börsen. Med en patentportfölj som anses vara en av branschens starkaste är det kanske inte konstigt att man allt oftare vänt sig till stämningsansökningar för att få fram licensavtal som ska säkra intäktsflödet.
9. Commodore 64
Företagets Commodore 64 såldes i 22 miljoner exemplar och den efterföljande plattformen Amiga var en stor framgång. Men Commodore missade flera viktiga trender och lyckades inte förvalta sina framgångar.
