The Art of War, Krigskonsten eller Krigets konst på svenska, är en av de äldsta och mest lästa militärstrategiska böckerna i världen. Boken skrevs på 500-talet före Kristus av den kinesiska generalen Sunzi. Krigskonsten handlar om strategier för att vinna krig, och anses än idag vara en av de främsta böckerna i ämnet.

Ledare från Napoleon till Mao Zedong har använt sig av boken. I många östasiatiska länder har Krigskonsten länge varit obligatorisk i militärutbildningar, och den läses också av amerikanska militärer samt av agenter i CIA.

Men Krigskonsten används inte bara av militärer, utan också inom näringslivet som inspiration för affärsstrategi och ledarskap.

– Den har hjälpt ledare och chefer på många sätt, säger Henrik Friman, strategiforskare och en av författarna till Sunzis krigskonst, en svensk översättning av Krigskonsten.

Det kan låta underligt och kanske till och med förlegat att krigsstrategier används i ledarskap, men Sunzis tankar och idéer handlar inte så mycket om det rent militära som om hur en organisation ska styras för att nå bästa resultat.

Exempelvis listar Sunzi fem punkter som krävs för att nå seger, som lika väl kan användas av företag:

1. Att veta när du ska slåss och när du ska låta bli.

2. Att veta hur du ska utnyttja arméns fulla styrka, oavsett om den är stor eller liten.

3. Att vinna manskapets helhjärtade stöd.

4. Att förutse det oförutsedda.

5. Att sätta duktiga officerare som chefer utan härskarens inblandning.

'Om du inte kan vinna, gå inte ut i krig', skriver Sunzi. Ett råd som ofta glöms bort av både politiska ledare och företagschefer

Krigskonsten är ingen lång bok, knappt 6000 ord, men man bör enligt översättare läsa den långsamt och gärna flera gånger för att Sunzis budskap ska framträda. Hans strategier kan läsas både bokstavligt och som metaforer, och det är också därför boken inte bara används av militärstrateger utan också av företagsledare.

Enligt Sunzi vinns krig innan de har påbörjats, genom rätt strategier. Han lägger stor vikt vid att omgivningen och omständigheterna ständigt förändras, och därför måste man vara anpassningsbar för att lyckas.

Till skillnad från tidigare och även senare militärer ansåg Sunzi inte att krig var något ärofyllt som skulle bekämpas rituellt, utan bara för att vinna. ”Om det inte är till fördel för landet, gå inte till aktion. Om du inte kan vinna, gå inte ut i krig.” skriver Sunzi, ett råd som ofta glöms bort av både politiska ledare och företagschefer.

Han såg heller inget syfte i själva våldet, utan tyckte tvärtom att det är bättre att få fienden att ge upp utan strid. Det gör man genom att använda hjärnan och lägga upp en bra plan, enligt Sunzi. Det handlar också om att knäcka fiendens vilja innan striden börjat.

Sunzi insåg att krig inte bara förs på slagfältet. Han tar upp fem områden som man måste slåss inom för att fienden ska ge upp: politik, diplomati, strategi, ekonomi och vapenmakt.

Eftersom Krigskonsten handlar så mycket om taktik för att vinna utan att starta krig börjat passar den bra även inom affärsstrategi. Flera japanska företag har boken som obligatorisk läsning för sina företagsledare.

– Krigskonsten går att tillämpa på en vanlig marknad, inte bara på slagfält, säger Henrik Friman.

Ett av de mest berömda citaten som även använts inom näringslivet är: ”Känn den andre och känn dig själv. Om du känner din fiende och dig själv kan du vinna 100 strider. Om du bara känner dig själv och inte den andre är chansen att vinna hälften. Känner du varken dig själv eller den andra kommer du med säkerhet att förlora.”

Krigskonsten har också fått uppmärksamhet inom juridiken, och nämns i flera böcker om förhandlings- och rättegångsstrategier. Även inom sport har Sunzis strategier använts, särskilt inom amerikansk fotboll som lämpar sig väl för slagfältsstrategier, men också inom vanlig fotboll. Den tidigare tränaren för det brasilianska landslaget i fotboll, Scolari, lät alla spelare läsa Krigskonsten inför VM 2002. Ett mästerskap som det brasilianska landslaget också vann.