Regeringscheferna i tre av de värst drabbade länderna, Slovakien, Moldavien och Bulgarien, reste på onsdagen själva till Kiev och Moskva för samtal med bland andra premiärminister Vladimir Putin.
Och inför EU-parlamentet i Strasbourg kunde kommissionens ordförande José Manuel Barroso bara frustrerat konstatera att det avtal om återupptagna leveranser som EU och konfliktländerna undertecknade härom dagen inte var värt någonting.
– Om överenskommelsen inte respekteras betyder det att Ryssland och Ukraina inte längre kan ses som tillförlitliga parter för energileveranser till EU, sade Barroso, som också manade drabbade energibolag i Europa att vidta rättsliga åtgärder.
Tydligare än så kan EU:s maktlöshet på den internationella energimarknaden knappast demonstreras. Och maktlösheten kommer att bestå så länge unionen inte har en samlad strategi för energifrågor och också saknar enighet om hur de framtida relationerna till Ryssland ska se ut.
Ryssland kan inte vara helt nöjt heller: Hittills har konflikten kostat halvstatliga gasjätten Gazprom över 1 miljard dollar, sade president Dmitrij Medvedev.
En första vink om huruvida vinterns gaskrig ökat samarbetsviljan kan komma den 26 och 27 januari. Då möts i Budapest de sex företag som driver det EU-stödda gasledningsprojektet Nabucco. Om detta skulle bli verklighet kan Europas beroende av den ryska gasen minska.
Energibolag från Österrike, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Tyskland planerar en ledning från Ankara i Turkiet över Bulgarien, Rumänien och Ungern till Österrike. I Ankara ska den anslutas till befintliga ledningar med förbindelse till Iran.
Och om det också byggs en pipeline genom Kaspiska havet ska gas utanför Rysslands kontroll från Turkmenistan och Uzbekistan kunna pumpas direkt till Europa via Azerbajdzjan och Georgien.
Ryssland vill av naturliga skäl inte att Nabucco blir verklighet. När planerna blev kända deklarerade Gazprom omedelbart att bolaget tänker bygga South Stream, en ledning genom Svarta Havet till Bulgarien och därifrån i stort sett parallellt med Nabucco och med en grenledning över Grekland och Adriatiska havet till Italien.
Men Rysslands, och bland andra Tysklands, absoluta prioritet är Nord Stream genom Östersjön och svensk ekonomisk zon. Budskapet till dem som av miljöskäl eller andra orsaker tvivlar på det projektet har varit glasklart: Rören ska ner och gasen strömma 2011.
När Vladimir Putin och Nord Streams styrelseordförande, Tysklands förre förbundskansler Gerhard Schröder, möttes i Sankt Petersburg den 7 januari efter en veckas gasstopp sade Putin:
– Konflikten kommer att ge Nord Stream luft under vingarna.
