Mängder av uppgifter har cirkulerat om vilka nya politiska åtgärder som kan bli verklighet – alltifrån vidgade bankgarantier till rykten om att alla större aktiebörser tillfälligt kommer att stängas tills världen enats om nya regler för den internationella finansmarknaden. Om helgens politiska resultat bedöms som otillräckligt av finansmarknaderna kan nya stormar dra fram över börserna när de öppnas igen.

Sent i fredags presenterade G7-ländernas finansministrar efter tre timmars möte helt kort principerna för en fempunktsplan där de lovar att vidta ”beslutsamma åtgärder och använda alla tänkbara redskap” mot krisen.

I dag, lördag, fortsätter de sina överläggningar, efter ett oväntat kort morgonmöte i Vita Huset dit de inbjudits av president George W Bush. Direkt efter det mötet förklarade Bush att alla var ense om att ”göra vad som krävs för att lösa krisen” och att ”alla åtgärder vi vidtar ska skydda våra skattebetalare.” Bush sade också att G7-länderna var överens om att ”vi bör samarbeta med andra länder”, men han presenterade inte heller några mer konkreta initiativ.

I fredagskvällens skisserade handlingsplan lovar USA, Japan, Tyskland och de andra G7-länderna att skydda större banker och hindra dem från att gå omkull. De åtar sig också att se till att få i gång kreditflödena igen, att stödja banker som vill få in nytt kapital från både offentliga och privata investerare, att stärka skyddet för banksparare och att återuppliva de pressade marknaderna för bostadslån. Men G7-kommunikén innehöll alltså inga konkreta detaljer.

Samtidigt diskuteras krisen också intensivt av finanspolitiker från de 185 länder som deltar i det gemensamma årsmöte som Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken håller i Washington detta veckoslut. Dessutom ska euroländerna hålla ett eget toppmöte i Paris i morgon, söndag.

Samtidigt meddelade finansminister Paulson att Bushadministrationen nu bestämt sig för att genomföra planerna att köpa aktier i en rad amerikanska banker. Det ska ske genom att använda en del av de 700 miljarder dollar som ingår i den kontroversiella räddningsplan som efter dramatiska turer godkändes av kongressen.

Det är ett politiskt steg av historiska dimensioner – inte minst för en republikansk administration – att styra statliga pengar till direkta aktieköp i amerikanska banker. Något liknande har inte inträffat sedan den stora depressionens tid på 1930-talet. Det innebär att amerikanska staten inte bara ska förvärva preferensaktier - som är bäst skyddade men inte ger någon rösträtt – utan uppenbarligen även vanliga aktier i ett stort antal banker i USA.