1 Inte kompis med marknaden

Marknadsaktörerna var länge i fejd med Stefan Ingves. När han tillträdde i början av 2006 var han något av en överraskning. Han hade varit med redan vid 90-talskrisen och lett bankakuten som tog hand om det decenniets risiga banker.

Efter det var han vice riksbankschef fram till 1998 då han flyttade till Internationella valutafonden (IMF) och Washington. Hans uppgift där var att resa runt på IMF:s uppdrag och hjälpa länder i kris.

–Han är erfaren och hans internationella kontakter har varit bra under krisen. Det har skapat trygghet, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Men hon tillhör också dem som haft svårt att förstå Riksbankens kommunikation. Marknadsaktörer har, inte minst före krisen, pekat på att det varit krångligt att förutspå Riksbankens räntebeslut.

Att vara transparent och lätt att tyda är ett självklart mål för den svenska centralbanken. Om marknaden förstår så blir det färre tvära kast på räntemarknad och valutamarknad. Tvära kast kostar onödiga pengar för investerare.

–Många av Riksbankens räntebeslut har följts av stora ränterörelser. Så borde det inte vara om de ska klara sin ambition att vara transparenta, säger Annika Winsth.

Hon jämför med Europeiska centralbanken (ECB) som sällan orsakar ränteturbulens.

Även Håkan Frisén, chef för Ekonomisk analys på SEB, är splittrad i sin syn på Stefan Ingves.

Han kom in som rätt man i rätt tid med erfarenhet från internationell krishantering, enligt Håkan Frisén.

–Men hur läste de ekonomin 2008, frågar sig Håkan Frisén? Han är skeptisk till hur Riksbanken har kommunicerat sina beslut men också till de faktiska åtgärderna, inte minst den uppmärksammande räntehöjningen i september 2008.

Under första halvan av 2008 höjde Riksbanken räntan flera gånger. Det var goda tider i Sverige. Hög inflation på grund av stigande oljepriser och livsmedelspriser drev upp räntan. Men parallellt med detta steg nervositeten på den internationella finansmarknaden. Snart skulle finanskrisen brisera, det skedde när investmentbanken Lehman Brothers gick omkull.

Bara några dagar innan den historiska händelsen höjde Riksbanken räntan till 4,75 procent. Det var Ingves trettonde höjning sedan tillträdet i januari 2006.

Den sex personer starka direktionen var splittrad. Tre röstade emot en räntehöjning, tre röstade för. En av de som sa ja var Stefan Ingves. Som riksbankschef och mötesordförande hade han utslagsröst.

Räntebeslutet togs onsdag 3 september, den höjda räntan började gälla från och med onsdag 10 september.

På söndag i samma vecka stod det klart att Lehman Brothers inte skulle klara sig. På måndagen gick banken officiellt omkull vilket blev inledningen till det akutläge på den globala finansiella marknaden som skulle skärra en hel värld.

På Brunkebergstorg satt ett gäng direktionsledamöter och såg snopna ut.

2 Den mäktiga direktionen

Marknaden lyssnar på varje harkling som kommer från riksbanksdirektionen. Antydningar om att räntan ska ändras påverkar omedelbart priset på obligationer och aktier. Många spekulerar om räntans färdriktning.

Vad som sägs från de sex personerna i direktionen uppmärksammas stort.

Under krisen har det blivit allt vanligare att någon eller flera i direktionen reserverar sig mot räntebeslut eller hur ränteprognosen utformats. Förut var det ovanligt.

Det finns olika grupperingar i direktionen. Traditionellt talar man om duvor och hökar. De som vill sänka räntan (duvor) eller de som vill höja (hökar). Den uppdelningen är inte alltid lätt att göra – inte minst nu under krisen.

Dessutom har det kommit in ett akademiskt djur av ett slag som direktionen knappast sett förut. Lars E O Svensson är den välkände penningpolitiske auktoriteten som styr efter de modeller som finns i vetenskapen.

Hans fem kollegor hänger inte alltid med – och de följer honom inte längst ut på spången när han drar konsekvenserna av sina slutsatser.

De två ledamöterna Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak röstade både mot den omtalade räntehöjningen i september 2008 – strax före Lehman-kraschen – och de har också reserverat sig mot en alltför dyster syn på ekonomin under det senaste året.

Förste vice riksbankschef Svante Öberg ligger tämligen nära Stefan Ingves, som försöker vara en samlande figur i mitten. Färskaste direktionsledamoten Karolina Ekholm har varit försiktig och hållit sig i närheten av Ingves och Öberg.

Under Stefan Ingves tid har man försökt att ändra kommunikationen. Målet har varit att göra det enklare att förstå. Men resultatet har periodvis blivit förvirring och irritation.

Numera meddelar sig Riksbanken med omvärlden efter varje räntemöte genom presskonferenser, pressmeddelanden och rapporter. Direktionsledamöterna håller fortfarande tal. Men de är alltid tillbakablickande. De ska inte skicka ut några nya signaler om räntebeslut.

Men det fungerar inte alltid. Både journalister och analytiker försöker ändå tolka vaddirektionsledamöterna säger i sina tal eller hur de svarar på reportrarnas frågor.

–Det blir märkligt när ny ekonomisk statistik publiceras eller något betydelsefullt inträffar mellan räntemötena och ingen på Riksbanken kan eller vill kommentera, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Hon menar att kommunikationen fortfarande är ett problem för Riksbanken och Stefan Ingves.

Däremot anser hon att Stefan Ingves ”tycks växa när viktiga beslut ska fattas”. Hon tar som exempel det senaste räntemötet som Stefan Ingves inte var med på (vulkanaskan höll honom kvar ute i Europa).

Däremot lämnade han en speciell skrivelse där Annika Winsth uppfattade honom som tydlig.

–Jag tror att Ingves gradvis blivit mer fokuserad på att skapa enighet. Tidigare perioder med en djupt splittrad direktion har visat sig för kostsamma, säger Håkan Frisén, chef för Ekonomisk analys på SEB.

3 Hjälte internt

Det gnistrar inte om Stefan Ingves. Men han gillar underskruvad engelsk humor. När den svenska riksbankschefen presenterar direktionens räntebeslut och talar om penningpolitik lyssnar alla. Men det är knappast för hans karisma utan för det han har att säga.

Riksbankschefer behöver inte vara lustigkurrar som ställer upp i fåniga tv-lekar. Det är tvärtom bra om de är korrekta. I Stefan Ingves fall är han dessutom finlandssvenskt kärv.

I den interna organisationen har Stefan Ingves däremot gjort succé.

Medarbetarundersökningar görs årligen på Riksbanken. Människor trivs att arbeta där och gillar högste chefen. Så har det varit länge men inställningen har stärkts under Stefan Ingves chefsperiod.

Vid den senaste medarbetarundersökningen (hösten 2009) svarade nio av tio medarbetare att de har stort eller mycket stort förtroende för riksbankschef Stefan Ingves.

Året före var det drygt sju av tio. Det ökade förtroendet gäller även direktionen i sin helhet och Riksbankens avdelningschefer. Men direktionen och avdelningscheferna har inte lika höga förtroendepoäng som Stefan Ingves personligen.

Ledarskapet i banken bedöms som allt bättre. De anställda är stolta över att arbeta på Riksbanken och talar väl om sin arbetsplats. De rekommenderar andra att börja jobba där. Det tydligaste förbättringsområdet gäller medarbetarnas individuella mål och hur de följs upp, visar enkäten.

4 Ingves mot världen

Riksbanken är en av väldens mest transparenta centralbanker – i alla fall när Riksbanken beskriver läget. Och i rättvisans namn visar även utvärderingsrapporter att så är fallet.

Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet och amerikanska Fed-chefen Ben Bernanke är knappast showmän av rang utan mer akademiskt torra. Stefan Ingves passar bra in i den bilden.

Däremot har Riksbankenen öppenhet som de flesta andra banker saknar. Sammantaget bidrar ett antal åtgärder till att Riksbanken är mer genomlyst än de andra stora centralbankerna.

Här är några exempel:

•När svenska Riksbanken meddelar sitt räntebeslut står det alltid om någon har reserverat sig. Och ledamöterna i direktionen kan reservera sig både mot själva räntebeslutet och mot den ränteprognos som presenteras.

•Ränteprognosen gäller för två till tre år framåt och ska vara ett verktyg för att lättare kunna tolka Riksbankens tankar.

•Ett protokoll från räntemötet publiceras med två veckors fördröjning. Dessutom publiceras penningpolitiska rapporter och uppföljningar.

–Jag tycker inte att det är något större fel på Riksbankens signalsystem men de har flera gånger varit trögrörliga i vändningarna. Systemet med räntebanan (ränteprognosen) verkar bidra till att Riksbanken låser fast sig i högre grad än andra centralbanker, säger Håkan Frisén.

För att göra ett bra jobb är det viktigt med duktiga medarbetare. Cecilia Skingsley, analyschef på Swedbank, pekar på en viktig faktor.

–Den svenska 90-talskrisen har medfört att det finns erfarenheter hos tjänstemännen i Riksbanken som inte finns hos andra centralbanker, säger Cecilia Skingsley.

Hon är nöjd med de olika åtgärder som vidtagits i samband med finanskrisen.

–Det har varit ett bra fotarbete på Riksbanken med tanke på att de inte sitter på marknaden.

Riksbanken och Stefan Ingves får ett bra betyg av Cecilia Skingsley.

–Betyget blir högt på grund av krishanteringen men kommunikationen kunde varit bättre. Stefan Ingves får en stark fyra i betyg, VG, säger Cecilia Skingsley.