Enligt en rapport från Försäkringskassan varierar sjukskrivningarna stort mellan olika yrkesgrupper. Rapporten är den första med en genomgång av sjukskrivningarna för anställda i alla yrken på arbetsmarknaden och gäller 2008.
Den statistik som rapporten bygger på gäller alltså sjukfrånvaro som är längre än 14 dagar och därmed ersätts av Försäkringskassan.
Ju högre utbildning, desto färre längre sjukskrivningar blir slutsatsen i rapporten. Gruppen med ”arbete utan krav på yrkesutbildning” ligger högst i statistiken med i genomsnitt flest ersatta sjukdagar.
Även om sambanden är komplexa är arbetsmiljön den viktigaste förklaringen, enligt Försäkringskassans analytiker Marie Mulder. Den fysiska arbetsmiljön är ofta tyngre i arbetaryrken. Arbetare har också mindre möjligheter än tjänstemän att ändra sina arbetstider eller anpassa arbetsuppgifterna.
Allt följer inte samma mönster. Kvinnliga präster har det uppenbarligen tufft. De ligger högt i statistiken över ersatta sjukskrivningsdagar, högre än kvinnor som jobbar i vård och omsorg. Män som jobbar som behandlingsassistenter och speciallärare har också hög sjukfrånvaro, enligt rapporten.
I stora drag blir bilden ändå samma som i en rad tidigare undersökningar. Den kan kort och gott sammanfattas med att risken för att bli sjuk verkar bli mindre ju roligare och mer välbetalt jobbet är. Och omvänt att sämre lön och arbetsvillkor betyder ökad risk för sjukdom.
Den sanningen slår förmodligen inte ner som en bomb. Det är ingen nyhet att livet inte är rättvist och att orsakerna ofta är strukturella. Eller som det moderna talesättet lyder: Bättre rik och frisk än fattig och sjuk.
