Sedan tidigare har regeringen infört möjligheten för kommuner och landsting att erbjuda valfrihetssystem – och vid årsskiftet införs krav på valfrihet för primärvården. Syftet är att ge enskilda rätt att välja leverantör av tjänster. Istället för att leverantörer ska konkurrera om priset vid upphandlingar, är tanken att kvaliteten på deras tjänster ska avgöra vem den enskilda väljer.
Nu tar regeringen ytterligare ett steg i valfrihetsreformen och inkluderar arbetsförmedlingstjänster, enligt en promemoria från arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget presenterades den 18 december, när uppmärksamheten var som störst kring de förändringar som gällde de utförsäkrade.
Ambitionen, enligt regeringen, är att den offentliga arbetsförmedlingens kompetens och utbud ska kompletteras med andra aktörer som till exempel ska kunna erbjuda personlig handledning och alternativa anordnare för arbetsmarknadspolitiska insatser.
En av få organisationer som uppmärksammat förslaget är arbetsgivarorganisationen Almega som är positiv: ”Det kommer att uppstå aktörer som kan arbeta inom de områden där Arbetsförmedlingen tidigare misslyckats”, kommenterade Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg förslaget.
Att regeringen hoppas att Arbetsförmedlingen kommer att använda sig av valfrihetssystemet framgår också av regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen – det dokument regeringen skickar till samtliga myndigheter om vilka förutsättningar som gäller för kommande år.
Så kallade kompletterande aktörer, alltså privata företag, ska vara en del av myndighetens tjänsteutbud och fler lokala mindre aktörer ska bli del av utbudet, enligt regleringsbrevet.
Vad regeringens förslag betyder för den nya upphandlingen av kompletterande aktörer som väntar återstår att se.
Sammantaget är det knappt 1000 företag som fick uppdraget att sköta främst jobbcoachningen i somras. Men Arbetsförmedlingen är inte nöjd med alla och har därför sagt att en ny upphandling ska ske när kontrakten löper ut. Hur den upphandlingen ska gå till och om betydligt fler företag ska omfattas år 2010 är dock oklart.
Oavsett hur omfattande systemet blir är det dock Arbetsförmedlingen som ska behålla ansvaret för myndighetsutövningen, enligt regeringen. Det betyder att det är arbetsförmedlarna och inga andra som till exempel ska fatta beslut om arbetslösa är tillräckligt aktiva när de söker jobb eller om de söker tillräckligt många jobb.
Kraven på de arbetslösa har ju ökat under senare år på att vara aktiva och de som inte är det riskerar att bli av med sin arbetslöshetsersättning. Men hur myndighetsutövningen i sin tur påverkar de arbetslösa som väljer andra aktörer eller de företag som ingår i systemet framgår inte av förslaget.
Nu ska förslaget remissbehandlas och därefter väntar en proposition och riksdagsbehandling före sommaren.
Med tanke på att så många berörs – arbetslösa, arbetsförmedling och företag – kan det vara väl kort tid.
Anna D. Öberg skriver om arbetsmarknaden i SvD näringsliv. naringsliv@svd.se
