I boken Den oförlösta forskningen ger bland annat prominenta forskare och entreprenörer sin syn på vad som krävs för att stimulera forskning och innovationer så att det utifrån uppfinningsrika idéer ska gå att skapa livskraftiga företag.
Till tals i boken kommer bland andra Mathias Uhlén som ligger bakom cirka 100 doktorsavhandlingar. Hans forskningsgrupp på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm har lämnat in ett 70-tal patentansökningar och han har grundat ett tiotal bolag inom Life Science (hälsovårdsindustrin).
Han ser en risk att vi här hemma hamnar på efterkälken.
–Om vi ska vara framgångsrika måste vi hänga med i denna snabba teknologiska utveckling. Det gäller också att kunna kombinera bra grundforskning med kliniska applikationer. Då kan vi utveckla nya tjänster, produkter och bolag som kan växa och anställa personal.
Styrelseproffset Akbar Seddigh, ordförande i bland annat det börsnoterade medicinteknikbolaget Elekta, menar att det är viktigt att satsa på de små och medelstora företagen för det är i dem som jobben skapas och innovationer kan utvecklas.
–Medelstora företag på 40 till 400 anställda har bäst möjligheter att snabbt växa genom en innovation, för de har en viss kritisk massa och infrastruktur som kan ta hand om och utveckla idéer, konstaterar Akbar Seddigh i boken.
Andra i den nya boken pekar på att det är för många trösklar i dag och för lite incitament för att driva och utveckla forskningstunga bolag. Framför allt gäller det i början, när det är som tuffast – och svårt att hämta in pengar.
Anna Karin Källén, med mångårig erfarenhet från läkemedelsbranschen och redaktör för boken, pekar på att en stor del av satsade svenska forskningspengar blir bortkastade om kreativa idéer från forskningen inte kan omsättas till nya produkter och tjänster – i förlängningen nya jobb i nya företag.
–Det är otroligt tufft i dag att bygga upp ett nytt forskningsbolag inom det här området (medicin). Världens sämsta affärsmodell har skrämt bort nästan allt tidigt riskkapital, men byråkratin och det hårda skattetrycket finns kvar. Unga svenska forskningsbolag får inte en rättvis chans att visa vad de kan i dag. Det är sorgligt, säger hon till SvD Näringsliv.
