I förra veckan gav Wallenbergs maktbolag ut en obligation på 500 miljoner euro, cirka 5 miljarder kronor, som löper på tolv år. Men bud kom in på hela 50 miljarder kronor.

Det visar vilket sug som just nu finns efter företagsobligationer bland placerare.

Flera andra svenska bolag, som Volvo, TeliaSonera och Vattenfall, har i år gett ut företagsobligationer. Hittills i år har nordiska bolag tagit in över 300 miljarder kronor, nästan tio gånger mer än ifjol då marknaden stod stilla. Utvecklingen är likartad i Europa.

–För första gången i Europa ser vi att företagsobligationer gått om banklån som finansieringskälla, säger Philip Asp, Nordenchef för företagsobligationer på Deutsche Bank.

Trenden väntas hålla i sig, enligt Eirik Winter, kapitalmarknadschef för Europa på Citigroup.

–Jag tror att obligationsmarknaden kommer att ta över mer och mer. Finanskrisen har gjort att en strukturomvandling som annars hade tagit flera år gått på tolv månader, säger han.

Orsakerna till att företagsobligationer slår rekord är flera.

–Bankerna har varit restriktiva med sin utlåning eftersom de varit fokuserade på att stärka sina balansräkningar, säger Ebba Lindahl, chef för kreditanalys på SEB.

På Deutsche Bank tror man också att företagen vill minska sitt beroende av banker.

–Under krisen lärde man sig hur viktigt det är att ha långsiktig finansiering, säger Philip Asp på Deutsche Bank.

När vinsterna rasade märkte företag att bankerna började ställa krav.

–Det fungerar inte på samma sätt när det gäller obligationer. Jag tror att företagen vill undvika att hamna i knät på bankerna i framtiden, säger Philip Asp.

En annan faktor som drivit på rusningen efter företagsobligationer är en stor efterfrågan bland investerare, framför allt stora pensionsfonder och andra institutioner. När finanskrisen tinat upp har pengar börjat flöda i systemet igen.

–När räntenivåerna sjunkit så mycket letar man efter tillgångar som kan ge någon avkastning. Samtidigt har aktier ansetts för riskfyllt, säger Eirik Winter.

Även småsparare har hittat till företagsobligationer. I Sverige har fonder som investerar i dessa tidigare i år haft stora inflöden.

Och avkastningen går inte att klaga på. För obligationer från bolag med hög risk, även kallat skräpobligationer, har avkastningen hittills i år varit 68 procent. På obligationer med lägre risk är den 18 procent.

–Det är inte siffror som man kan förvänta sig framöver, säger Ebba Lindahl.

I Europa har företagsobligationer blivit en småspararprodukt. Det har gjort att många bolag valt att sänka minimibeloppet i sina obligationer från 50000 euro till 1000 euro.

En annan trend är att mindre och medelstora företag också sökt sig till obligationsmarknaden, framför allt i Tyskland.

Men samtidigt som nordiska bolag hakat på trenden har de flesta valt att låna upp pengar på den europeiska marknaden och ge ut obligationer i euro.

–Tittar man på den svenska marknaden är volymerna förvånande små, säger Ebba Lindahl på SEB.

Summan blir då bara 18 miljarder, till och med en minskning jämfört med ifjol. Enligt Ebba Lindahl kan en orsak vara att statliga Svensk Exportkredit hjälpt företag med finansiering i krisen. En annan att handel med obligationer i kronor är mycket mindre och gör att företagen väljer bort i Sverige.