Etnisk mångfald ser ut att vara en icke-fråga på många svenska företag. Den slutsatsen kan dras vid en titt på svaren i senaste personalchefsindex från analysföretaget IC-Potential, där ett representativt urval av Sveriges personalchefer i olika branscher fått en öppen fråga om vad som skulle kunna göras för att minska arbetslösheten bland ungdomar och unga vuxna (upp till 26 år) med invandrarbakgrund. Arbetslösheten i gruppen ligger väsentligt mycket högre än för dem som är helsvenska i samma åldrar.

En fjärdedel av personalcheferna eller den personalansvariga, ibland vd, svarar ”mer fokus på språket”, att språket är problemet. Det förvånar IC-Potentials vd Marcos Jorge lite.

– Det kan knappast vara ett problem med svenska språket för de unga invandrare som vuxit upp i Sverige, säger han.


En enda personalansvarig – i ett tjänsteföretag – påpekar att språkfrågan ju bara gäller den första generationen som invandrar, och att det är viktigt att få in chefer med invandrarbakgrund.

Många av dem som svarat uppger också att företaget sällan eller aldrig får ansökningar från folk med invandrarbakgrund.

Praktik- eller lärlingsplatser, tycker många är ett sätt för de unga med invandrarbakgrund att komma ut på arbetsmarknaden och visa vad de går för. Många personalchefer har svarat ”vet inte” på frågan vad som kan göras.

– Förvånansvärt många företag verkar inte se det egna ansvaret utan skjuter över frågan på samhället, genom att efterfråga ekonomiskt stöd för praktik eller liknande, påpekar Marcos Jorge. Men några företag är faktiskt också självkritiska, och ställer sig själva frågan om de tar vara på kompetensen och att det kanske beror på fördomar och attityder.


Cirka tio företag av de svarande, anger att de redan anställer många med invandrarbakgrund.

Ett stort tillverkningsföretag i södra Sverige tar in många invandrare på sommarjobb, och har det som en inkörsport i företaget.

Ett annat stort industriföretag påpekar att ansökningshandlingarna från många unga med invandrarbakgrund ofta har sämre kvalitet och med dåliga ansökningshandlingar är det svårare att få jobb. Där kan insatser göras för att förbättra ansökningarna.

En arbetsgivare i hotellbranschen påpekar att ”slöja är ett hinder i denna bransch”.

Helt fel väg att sätta in stödinsatser, tycker en personalchef på ett företag i nöjes- och fritidsbranschen, som vill att uttrycket andra generationens invandrare försvinner. ”Sluta särskilja” slår han fast.