Tyskland förbjuder viss nakenblankning – vad är det?
– Blankning är att göra affärer med produkter som man inte ens äger, det kan göras med aktier eller så kallades CDS-kontrakt (Credit Default Swaps)som är ett slags kontrakt där man kan försäkra sig mot betalningsinställelser som länder gör, säger Mikael Johansson.
– Nakenblankning är ett steg längre, då har man ingen säkerhet, inte ens ett lån som säkerhet. Det är en ren spekulationsaffär. Detta har många aktörer ägnat sig åt sedan turbulensen i Grekland och Sydeuropa bröt ut och det har nog bidragit till att sätta extra press på euron.
Vid midnatt, natten till idag, valde Tyskland att förbjuda nakenblankning i CDS:er på statsobligationer från EMU-området och tio andra tyska banker och försäkringsbolag.
– När det nu förbjuds så tvingas de som sitter på kontrakten att sälja. Det pressar euron neråt ytterligare eftersom det är papper som är kopplade till euron som man har spekulerat i.
Hur har euron påverkats?
– Euron ligger nu på den svagaste nivån på fyra år. Från i går kväll till idag sjönk den från 1,24 till 1,21 som lägst i morse mot dollarn.
Påverkas även kronan?
–Ja, även kronan riskerar att få lite stryk, trots att vi har ordning på finanserna och trots att det lär komma en räntehöjning som normalt sett är faktorer som ska stödja kronan. Sverige är ett litet land och har svårt att stå emot. När man placerar om i portföljen vill man kanske inte ha tillgångar i mindre länder och Sverige får också en släng av sleven.
Stockholmsbörsen backar också, varför?
– Det får en indirekt effekt eftersom det sätter igång rykten och spekulationer om nya regleringar, regleringar i andra länder, då blir investerare allmänt skraja och vill inte ha så riskfyllda positioner. Då lämnar man kortsiktigt aktieaffärerna och det blir en press nedåt.
Slår det extra hårt på Stockholmsbörsen som anses vara en högriskbörs?
– Nej, det är ganska jämt fördelat. Det kan förklaras av att vi i grunden har bra ordning på våra offentliga finanser. Man är inte så oroad över Sverige.
Påverkar detta samt krisen i Grekland Riksbankens eventuella räntehöjning?
– Det borde inte påverka Riksbanken, om det inte accelererar. Det lutar ändå åt att de höjer räntan i sommar. Men om den här paniken skulle sitta i längre, veckovis, då kanske Riksbanken passar ett tag. Lite har de också gett den signalen, man har sagt att man följer Europautvecklingen med vaksamhet. Jag tror att man är inställd på att ha den utvägen. Men jag tror långt ifrån att vi är där nu.
Vad var syftet med förbudet av nakenblankningen?
– Det den tyska regeringen vill är att stoppa spekulationen och få stabilitet i euron, men paradoxalt nog har pressen förvärrats ytterligare, åtminstone kortsiktigt.
Kan man uppnå önskad effekt på sikt?
– Det kan bli svårt. Historiskt visar erfarenheterna att det blir ganska tandlöst att gå in och störa marknadsmekanismerna med regleringarna. Speciellt som det är så sammanflätade marknader och kapitalet flödar fritt. Det kanske fungerade för 20 år sedan. Men det som händer nu är att man går runt och kanske handlar kontrakt via London.
Fanns det några tecken på att det här förbudet skulle komma?
– Det var oväntat och närmast panikartat det som sker nu från tysk sida. Man känner en oro, inte bara för euron, utan hela valutaunionen ifrågasätts. Det är desperation över agerandet. Även om det under några veckor har talats om att regleringar kanske var på gång, togs marknaden helt på sängen.
Vad kan stabilisera situationen?
– När många har gått ur kontrakten och effekten klingar av så kan det lugna ned sig relativt snart. Det borde ha varit ännu större börsnedgångar om marknaden skulle se ännu allvarligare och mer långsiktigt på det här. Men de underliggande riskerna finns kvar, är det här den andra krisvågen i finanskrisen. Det är en skakig resa som väntar framöver, säger Mikael Johansson.
